onsdag 19 december 2007


Dataspelande som något bra ur pedagogisk synvinkel?

Den senaste tiden har jag stött på dataspel som fenomen utifrån flera olika källor och synsätt. En källa var ett ämnesdidaktiskt seminarium där professor Gunilla Svingby, Malmö Lärarhögskola, talade om dataspelande i undervisningssammanhang. Hon visade vilken resurs olika typer av spel kan vara, t ex för att öka kreativiteten hos elever.
Det här gäller förstås inte alla spel, men hon exemplifierade vissa som man undersökt. Som alltid finns ett genusperspektiv! Flickor spelar mer relations- och kommunikationsspel, pojkar väljer spel som tränar problemlösningsförmåga. Gunilla Svingby rekommenderade att ge dataspel som läxa till eleverna för att träna olika förmågor. Gissa om mina barn tyckte att det var en bra idé?

En annan mycket bra resurs är Myndigheten för skolutveckling. http://itforpedagoger.skolutveckling.se/teman/spel/skolforum07/ Jag rekommenderar att gå in och titta på filmerna! Jonas Linderoth problematiserar detta ämne på ett uppfriskande sätt. Han har ett helt annat synsätt på fenomentet än Gunilla Svingby. Jättespännande!

Hur ser du på deras olika sätt att uppfatta detta?

En dag satt jag och såg på TV. Det var ett program från UR där gymnasielärare berättade hur de använde sig av dataspel i undervisningen. Pedagogerna Göran Lange och Bengt Sahlqvist berättade om sitt arbete och diskuterade vilket förhållningssätt man kan ha till dataspelande som fenomen. En av dem var lärare i franska. Hans eleverna fick gå in i ett onlinespel på nivå 1 där alla instruktioner var på franska. Även datorspelet World of Warcraft, som spelas av miljoner människor, används av språklärare i undervisningen.
Här vill jag slå ett slag för alla resurser som finns på UR. http://www.ur.se/pedagog/Fortbildning/

Datorn i utbildningen nr 7-07 innehåller också läsvärda sidor kring dataspel. http://www.diu.se/nr7-07/nr7-07.asp


Hur uppfattar ni dataspel som pedagogisk resurs? Vilka erfarenheter har ni?

Vi uppskattar verkligen att få respons från alla kloka människor som finns runtomkring oss!


Vi hörs!
Annika

fredag 23 november 2007

Ett tips för dig som vill börja arbeta med IT i klassrummet!

"Det är ett maktskifte av enorma proportioner på gång", skriver IT-pedagogen och LIKA-experten Karin Håkansson på sin blogg. "Studenterna lär sig se möjligheterna att använda dator och internet som ett verktyg i klassundervisningen. Varför kanske ni frågar er? Jo för att vår målgrupp, unga människor mellan 5-19 gör det."

I bloggen skriver hon bl a konkreta tips om vad du kan behöva om du vill börja arbeta med IT i klassrummet. Tips från mig: Gör ett besök på hennes sida! Du hittar den här.

måndag 5 november 2007

Nya möjligheter - Nya utmaningar



I torsdags samlades 35 lärare på KMH till LIKA-studiedag med tema "Nya möjligheter - Nya utmaningar". Den snabba tekniska utvecklingen och ökade tillgången till nya verktyg i utbildningen skapar nya möjligheter för lärandet. Samtidigt innebär utvecklingen nya utmaningar för våra lärosäten och lärutbildare.

Under studiedagen inspirerade lärarna varandra med goda exempel från utbildningen. Nya möten, spännande utvecklingsprojekt och utmanande idéer för lärande i musik och lärarutbildning presenterades. Det bubblar av energi och vilja bland lärarutbildarna, och det ger mig hopp.

Men det som framförallt gav mersmak är den reflekterande diskussion som blev synlig under dagen. Vilka lärandemål avseende värderingsförmåga och förhållningssätt behövs i lärarutbildningen på 2000-talet, i den alltmer internetifierade kultur som ger förutsättningar för mänsklig samvaro, kommunikation, vetenskap, praktik och konst?

I en DN-artikel 2007-10-08 av Simon Winter med rubriken "Datorerna rycker fram" diskuteras hur den nya teknikens framfart ställer till det för oss. Är det en risk eller en möjlighet att den nya teknikens sätt att "tänka och fungera" börjar styra oss istället för tvärtom?

onsdag 31 oktober 2007

Nätkulturer - så gammalt och så nytt!

Sitter och pysslar med Facebook. Vad är egentligen Facebook?

"-Det är som Neopets, fast för vuxna", säger mina barn 10 och 11 år gamla.




Jag har just fått en grön marsian från min ultradigitala lillasyster som tycker att mitt planetsystem är tomt.
Försöker förstå....ett eget planetsystem?

Hon hälsade mig välkommen med orden " -Välkommen till den verkliga världen syrran."

Hur människor tänker och varför de handlar som de gör har alltid intresserat mig. Jag har också alltid upplevt att klyftan mellan de nätkulturer som barn och ungdomar så naturligt tagit till sitt hjärta, och det avstånd vi vuxna visat, varit svårt att överbrygga. Varför?
Om vi fortfarande tror att digital kompetens handlar om att kunna datorer och officeprogram så är vi helt fel ute. Det finns oanade djup som här som är oerhört intressanta. Kom ihåg att "Ungdomarnas sak är vår!"

Som religionslärare på gymnasiet fascinerades jag av dessa filosoferande ungdomar som under etiklektioner diskuterade nätkulturer med brinnande intresse. Värdegrundsfrågorna har nog aldrig varit så viktiga som nu. Vilket brännande stoff att ta upp som lärare!

Lämna inte barn och unga ensamma i en värld som ibland måste förklaras och förstås från båda sidor. Indianerna var så visa, man måste gå i andras mockasiner för att förstå. Jag tar på mina och "addar" några marsianer till, den lille gröne ser så ensam ut på min planet...

Känner mig tacksam för forskare som Elza Dunkels som intervjuat 100 barn och ungdomar om just nätkulturer. Hon ger dessutom ut så mycket hon bara kan för att vi andra ska få veta mer.

Gå gärna till hennes sida påhttp://www.educ.umu.se/~eldu/

Ser fram emot att få läsa hur ni ser på det här!
Annika

måndag 29 oktober 2007

EDEN - var var lärarutbildarna och studenterna?

Varför var inte lärarutbildarna och studenterna med?

EDEN konferensen 07 avslutades i fredags och på väg därifrån njuter jag av vädret som är lika milt som intresset för konferensen. EDEN – European Distans and E-learning Network håller årliga konferenser kring lärande. I år var alltså konferensen förlagd på Lärarhögskolan.


”EDEN-konferensen – en perfekt plats för utbyte av idéer och erfarenheter” skriver Lärarhögskolan och berättar entusiastiskt om konferensens stora Key note Stephen Heppell, brittisk professor som visar upp sin sida på Face Book där dottern lyckönskar pappa och också frågar efter hjälp med att inreda vinden.

Det är vad EDEN konferensen handlar om berättar Heppell i intervjun (http://www.lhs.se/LHS/Templates/News/Templates/NewsPage____6810.aspx)

Vi måste hjälpa varandra inte dela upp oss i ”vi” och ”dem”, fortsätter han.

Kanske har jag en av mina mer ”bråkiga” dagar för jag är inte alls imponerad av EDEN. För det första saknar jag lärarutbildare. Var är de någonstans? Vi är på Lärarhögskolan och av deltagarförteckningen är endast en bråkdel lärarutbildare. Men de finns i alla fall med. Värre är det med studenterna. De är i stort sett helt osynliga.

I samband med att vi presenterar KK stiftelsens satsning på IT i lärarutbildningen har vi bjudit in några studenter som får ge sin bild av hur de möter IKT i sin lärarutbildning. Det är få deltagare i Workshopen, som har den låååånga titeln "Developing Teachers for the 21C A Swedish large scale investment in teacher education will be presented and discussed, coordinated by the Swedish Knowledge Foundation". Diskussionen som följer är delvis mycket spännande men visst känns frågan om varför lärarutbildarna själva inte finns med relevant.

Studenterna berättar att de egentligen inte alls stöter på IKT på ett systematiskt och integrerat sätt men att de nu, efter att blivit inbjudna till EDEN börjar förstå att det här är ett fält som man sätter stort fokus på. De är rätt förvånade över att man kan organisera en hel konferens kring ett ämnesområde som de inte alls stött på i sin lärarutbildning.
De tycker också att vi borde föra den här dialogen med alla studenter i lärarutbildningarna. De framhåller också att inte alla "unga" är "digital natives".

Ja, jösses! Vi har mycket kvar att göra, tänker jag och känner mig för en stund ännu mer otillräcklig än vanligt!

Lärarutbildarna då… i alla fall de som jobbar på LHS, de är ju alldeles här brevid oss. Vi kan nästa känna lukten av dem. Var är de?

Jodå…de jobbar också på. De har så mycket att göra. Visst är det så – men vad är då meningen med dessa dyra, internationella konferenser? Om inte huvudmålgrupperna deltar i dialogen kan man ju undra hur valid den egentligen är. Vilka utbyter egentligen idéer och åsikter under den här konferensen? Inte tar vi del av studenternas i alla fall.
Jag får en känsla av ett gammalt nätverk med väl byggda klustergrupper som ser stora (personliga) vinster med att träffas under EDEN konferensen. EU pengar är en god växeldragare i sådana här sammanhang.

Jag tänker på forskningen som visar på att ju längre från den ordinarie verksamheten ett "projekt"/"en satsning" befinner sig - desto större chans har det att få finansiering. EDEN är en av alla dessa projektballonger som svävar omkring, högt ovanför den reguljära lärarutbildningen.

Många problem definieras under konferensen och alla är överens om att framtidens skola måste se annorlunda ut. Samtidigt ger man exempel på att inflytelserika personer fortfarande kan ifrågasätta om IKT egentligen hjälper lärandet. En keyotare talar om att "World Bank" är mycket skeptisk till om IKT verkligen stöttar lärandet. VA!!! Har man inte datorer på The World bank"?

Swooosh! Ibland känns det som om vi som jobbar för IKT i skolan – som ser IKT som ett språk, som ett verktyg som en kultur… vi måste skaffa fram ännu bättre ”bevis”…. för att det faktiskt också berör lärandet!!!

Konferenser i alla ära… med prominenta, internationella föreläsare och deltagare som talar om framtidens lärande är säkert bra – för praktikgemenskapens skull. Men om inte målgruppen finns närvarande riskerar praktikgemenskapen att bli så snäv att den blir ointressant för alla som är perifera deltagare och än mer för de som står utanför. Inte undra på då att man kan strunta i IKT och jobba på som vanligt.

Jag efterfrågar målgruppen och framför allt studenterna.

Bjud in dem och se för sjutton till att studenterna kan delta i föreläsningarna helt gratis!

Allt annat är dumt – tänker jag… och känner mig bråkig

Eva Fors

torsdag 18 oktober 2007

Trött på verktygstanken!


Vad är IKT egentligen?
Många, långa och intressanta diskussioner förs just nu kring begreppet "digital kompetens/digital literacy", inte minst sedan EU skrivit fram detta som en av åtta nyckelkompetenser - som EU medborgare behöver ha för att garantera Europas framtida konkurrenskraft.

Digital kompetens finner jag vara vidare som begrepp än Digital Literacy, men det kanske är för att vi saknar ett bra ord för "literacy" i svenskan.
För mig är det litterata intimt förbundet med text och digital kompetens omfattar ett så mycket större område än text. Media literacy, information literacy... talar man förvisso om.

Mitt i alla dessa diskussioner vankar jag omkring i en verklighet där jag upplever att IKT mest av allt uppfattas som ett "instrument" - "ett verktyg". Med de nya verktygen ska man lära, kommunicera, informera och administrera. Om man bara kan hantera verktygen så kommer det andra att lösa sig:)

Så jag jobbar på... visar, övar och prövar olika "verktyg". PIM (Praktisk IT och mediakompetens) är en utmärkt verktygsguide, tycker jag!

Men ändå... varför blir jag "trött"? Vad är det som fattas mig?

Jo, språket! För mig är IKT ett eget språk, under utveckling förvisso, men ändå ett eget språk med en egen kultur.

Jag skulle önska att vi diskuterade mer om vad IKT - som språk betraktat - bidrar med och hur det påverkar vår omformningsprocess och kulturutveckling. Inget verktyg i världen kan förstås och tolkas utan att det sätts i ett ”språkligt sammanhang”! Vågar jag påstå.

IKT i sig ger upphov till nya sätt att kunskapa och ny kunskap – det är jag fullständigt övertygad om. Frågan är strukturerna i våra utbildningsarenor klarar av att hantera den typen av kunskap?

Vi kan förköpa oss på allehanda artefakter (verktyg) och ändå inte bli ett dugg påverkade. Så länge vi ser på IKT som enbart verktyg är jag mycket osäker på ”utfallet”. Vi måste, hur tufft det än är, lära oss de basala fraserna i IKT språket, för att det skall bli en effekt att tala om.

Vi behöver alltså bli bättre på att se kunskapande utifrån mötet med ett nytt språk. Nya verktyg i sig kanske kan påverka lärandet men ökad förståelse får man bara om man också vill försöka "läsa mellan" raderna.

Vad är det som står i raderna mellan verktyget och användaren?

Hjälp mig tänka vidare... och hjälp mig förstå IKT som ett språk och en kultur(bärare) bättre!

Eva

onsdag 3 oktober 2007

LIKA expertmöte 3/10

I eftermiddags hade vi ett LIKA Expertmöte på LHS. Med Lika experter menar vi involverade IKT-pedagoger och Lärare från medverkande lärosäten som medverkar i en eller flera LIKA-aktiviteter.

Mötet genomfördes i Framtidens Klassrum på LHS http://www.lhs.se/LHS/Templates/BigPage.aspx?id=6205

Eeva Koroma presenterade bakgrund och användningssätt för klassrummet. Vi fick bland annat uppleva hur man kunde presentera mikroskopbilder med en projektor och hur en Smartboard kunde användas. Eeva redogjorde även för de erfarenheter som redan erhållits från Framtidens Klassrum.

Vi hade en bra diskussion om varför vissa skolor använder Smartboards flitigt när dom bara står och dammade på andra skolor. De aktiva tavlornas möjlighet till interaktion trodde vi kunde vara en anledning till lyckad användning.

Vi diskuterade en artikel om forskning inom området användning av IKT i Skolan.

Jag berättade kort om förra veckans styrgruppsmöte och Processledarnas tankar om att manifistera samverkan genom att introducera lärosätesövergripande Tema grupper i LIKA-projektet. Vi hade en givande diskussion om vilka områden de olika Temagrupperna skulle formas kring.

Tack LHS och Annika Hössjer för en givande eftermiddag.

/a

torsdag 27 september 2007

NotSchool - en skola för tonåringar som inte kan delta i den vanliga skolan.

Tänk dig en skola för tonåringar där alla antingen är utslängda, själva valt att stå utanför eller inte kan delta i den vanliga skolan av andra orsaker......

Så inleds en spännande artikel från Myndigheten för skolutveckling som svischade förbi mig idag. Den fortsätter med följande mening som verkligen lockar till vidare läsning:

...... Denna skola eller rättare sagt antites till skola finns i Storbrittanien under namnet NotSchool och lyckas i stort sett med alla sina ungdomar.

Vägen till framgång har varit att skolan inte finns i en traditionell byggnad utan är en virtuell skola, utan kurs- och läroplanplaner. Dessa skapas av eleverna själva.

Fokus ligger på Lusten att lära och datorer och datorhjälpmedel har en central roll.

Jag rekommenderar verkligen ett besök på nedanstående länk där artikeln återfinns:

http://www.skolutveckling.se/skolnet/skolledare/utveckla/notschool.shtml


Erfarenheterna från NotSchool visar på ett tydligt sätt värdet av att "handledaren" har hög digital kompetens.




onsdag 19 september 2007

Vi lär oss - tillsammans

I processledarteamet arbetar vi här och nu med att utveckla projektets riktning och innehåll inför 2008. Det gör vi tillsammans med arbetsgrupperna på lärosätena och den gemensamma styrgruppen för LIKA. Vi arbetar tillsammans med utvärdering, analys och planering. Det handlar om både metodutveckling och verksamhetsutveckling. Och redan i oktober kommer vi börja beskriva konturerna av den fas som projektet nu är på väg in i.

Själv känner jag mig glad att arbeta mitt i det team som våra LIKA-lärosäten har blivit. Vi behöver varandra och vi lär tillsammans.

I morgon ska vi åter möta KK-stiftelsen tillsammans med andra projekt och olika forskar- och utvärderargrupperingar. Nationella och internationella nätverk för IT i lärarutbildning växer fram. Allas förhoppning är att de ska bidra till att effekter skapas i skolan, att det skapas utrymme för innovation och kvalitet.

Hur kan vi agera för att röja undan hinder och skapa förutsättningar för våra lärarutbildare och studenter att finna sin egen motivation, tillägna sig ny kompetens och bidra aktivt till den verksamhetsutveckling som våra lärosäten i synnerhet och skolan i allmänhet behöver?

Hur kan vi vårda vår innovativa process så att våra lärosäten och vårt projekt, i samverkan med omvärlden, genererar generella och spridbara metoder - för, och tack vare, den verksamhetsutveckling som vi befinner oss i?

Effekten som vi alla strävar efter är ju att våra barn och unga ska få möta vuxna, lärare och andra, med välgrundade kunskaper, förmågor och förhållningssätt. Så att de kan vara vägledare i en skola och ett samhälle som kontinuerligt förnyas i ett rasande tempo. En förnyad tillvaro där digital kompetens är en självklar och central generisk kompetens.

Stort? Ja, kanske... Men samtidigt, så enkelt, så nära... Det börjar med mig själv. Det handlar om människor, om vardagen, om relationer, om att lära sig - tillsammans.

måndag 17 september 2007

LIKA stavas åter med K!


Välkommen till LIKA Bloggen
Äntligen!
En Blogg för vårt breda, spännande och långsiktiga projekt!







Nu kan vi med gott samvete hävda att vi jobbar med alla fyra processer:
L som i Lärande
I som i Information
K som i Kommunikation
A som i Administration

Det har ju varit minst sagt statiskt läge i kommunikationen via vår hemsida http://www.likadigital.se/ av såväl goda som mindre goda skäl! Vi kommer att flytta sidan inom kort och göra den mer uppdaterad.

Nåväl, nu kommer vi att blogga LIKA projektet kontinuerligt! Det passar särskilt bra i ett sånt långt projekt som LIKA 2006 - 2011. Att se till att bibehålla energi i själva projektprocessen är en av våra viktigaste uppgifter.

Där hoppas vi att alla ni som har goda kunskaper och erfarenheter av IKT inom lärarutbildning och skola vill vara med och bidra.


Bloggar är som bekant kommunikationsarenor som är beroende av kommentarer, synpunkter och reflektioner!

Vi hoppas därför att du vill vara med och tillföra energi i LIKA projektet och också få energi och inspiration för ditt eget arbete med digital kompetens i lärarutbildningen och IKT frågor i skola och utbildning.

EU har i dagarna konstaterat att var fjärde EU medborgare är s.k. Data analfabet och att detta hotar Europas konkurrenskraft på sikt. Digital kompetens är också en av EU:s åtta nyckelkompetenser för EU medborgaren.

Vi har fokus på lärarutbildningarna i vårt projekt men längst fram står alltid barnen ändå. Det är för dem vi jobbar, när allt kommer kring.


Dagens och morgondagens barn har alla rätt till en skola som ser digital kompetens som en förutsätning för ett aktivt och utvecklande e-modborgarskap.

Det är i alla fall vad jag ser framför mig när jag talar om lärarutbildning, skola och pedagogisk utveckling.

Eva Fors, IT pedagog GIH och processledare för LIKA projektet