onsdag 28 januari 2009

Undrar just om det talades om digital kompetens för 26 år sedan?

I morse fick jag tips om detta, 26 år gamla, klipp från TV-programmet PEDAGOGISKA MAGASINET.




Kunde bara inte låta bli att dela det med Er.

Tänk vad tiden går.... ;-)

fredag 23 januari 2009

En förväntansfull januariblogg...

Nu har snart januari passerat och visst undrar man varför tiden alltid måste gå så fort...

Igår träffade vi de nya digital kompetensansvariga vid alla utbildningsvetenskapliga institutioner (SU), GIH, KTH och KMH. Vi blev 25 personer och det blev en intressant eftermiddag. Vi fick möjlighet att dela de förväntningar vi har inför framtiden.

Jag har en dröm...
Visst känner ni igen orden...

Är det förmätet att använda dem när man talar om digital kompetens och inte grundläggande mänskliga rättigheter? För mig är det dock en rättighet att våra barn- och ungdomar får lära sig med hjälp av den digitala verklighet vi faktiskt lever i. Det är deras rätt att inte skolan, och lärarutbildningen, lever ett så separat liv utanför samhället att utanförskap hotar vissa elever. För mig är det här en av de märkligaste klyftor vi upplevt (utbildningshistoriskt) under skolans existens. Undrar vad Dewey m fl hade tänkt? Om jag lyssnar riktigt noga kan jag höra hans viskande röst som talar om demokratisk fostran, learning by doing... Vad betyder det för oss idag? För politiker? För eleverna som e-medborgare? För lärarutbildare?

Erfarenhetsutbytet är ytterst värdefullt och jag önskar också få med skolor som använder IKT i sin vardag.

Får jag ha en dröm till? Då skulle ämnesdidaktiskt forskning kopplat till digital kompetens få vara en del av institutionernas vardag! Vi behöver kunna ge våra oerhört kompetenta didaktiker inom lärarutbildningen, tillsammans med alla erfarna lärare på fältet möjlighet att på ett kritiskt reflekterande sätt forska om vad, hur, när och varför IKT ska användas i undervisningen.

Till sist vill jag rekommendera Stefans Pålssons blogg där många klokheter blir sagda. Han tar även upp hur det går för Norges lärarutbilning och deras satsning på digital kompetens. Här kan vi lära oss saker! http://blogg.skolutveckling.se/omvarld/?p=135


Vi hörs!

måndag 5 januari 2009

Nät och skola för alla - trötta som pigga !

"M vill ha nätskola för skoltrötta" läser och hör jag, så här i nystartstider...

http://nyhetskanalen.se/1.792184/2009/01/04/m_forslag_natskola_for_skoltrott

Bra! är min första tanke! Särskilt som man tydligen har goda erfarenheter av liknande satsningar från såväl England som Nya Zeeland.

Men vad menar moderaterna med Skoltrött? är min andra tanke...

Jag koncentrerar mig på inslaget som jag ser på TV4 lokala nyheter Stockholm ang utspelet (090104) och på en kort artikel i DN, s. 17 090105.

"Om inte eleverna kommer till skolan, så kanske skolan får komma till eleverna" säger Mats Gerdau, som är ordförande i Moderaternas arbetsgrupp. (För skolfrågor? Det har jag inte kollat).

Han är på rätt spår... men det är också Metta Fjelkner som klokt säger att man måste gå på djupet med de problem som ligger bakom att eleven inte är i skolan.

Jag skulle vilja tillägga att det inte räcker med att vara i skolan för att kunskapa. Genom närvaro praktiserar och utvecklar givetvis den enskilde massor av generiska kompetenser. Kunskapande bygger på relation, kommunikation, motivation och en hel del andra ingredienser. Om nu inte skolan, i dess traditionella form, kan "fånga" alla elever, så bör andra former prövas. Nätet är en an dessa, tycker jag.

Det som verkligen oroade mig var en intervju med en tonårig kille på en spelhall som inte tror att Nätskolor skulle fungera för skoltrötta. Han motiverade med att "man skulle bara sitta och spela och chatta och så... ingen skulle nog plugga".

Varför säger han så?

Jag tror att svaret finns i den bild han har av skola och lärande. Det blir uppenbart att skolans strukturer är så väl konstituerade att brytandet av dessa är den första utmaningen. För väldigt många är bilden av skola och lärande att "Göra X antal uppgifter på X tid och redovisa dina kunskaper om dessa i X form".Det är bilden av kunskap som något som kan bockas av och visas upp som dominerar. Oavsett om vi som arbetar med lärande och kunskapande vet att det görs väldigt mycket i skolan för att individanpassa och gå utanför det traditionella för att nå de förväntade målen som styrdokumenten skriver fram.

Nätet borde vara en självklar del av skolan idag, såväl för trötta som för pigga! Det är inget komplement utan en del av grundstrukturen, vilket gör att vi står i en tid av omformning. Vi är på väg att omformulera vad kunskap är och hur den fångas, bemästras, utvecklas osv. Delad kunskap är verklig kunskap, menar vissa. Annars kan den inte utmanas och ifrågasättas! Detta påstående utmanar slutna salstentor utan tillgång till när och kommunikation.

Jag skulle vilja nå den där killen NU!! Plong!! Spelhallschatt...

Fantiserar….

"- Eva, från GIH här...såg dig på TV4 lokal news nyss... kan du snacka en stund?"
"- Who??"
"Lärare som jobbar med att lära lärare använda IT i undervisningen...fast mest är jag en gammal hederlig gympalärare...kan berätta mer när och om vi ses… jag vill veta mer om varför du inte tror på Nätskolor för skoltrötta... har du tid?"
"- hmm, strange... men okido då…Alltså, ja bara tror inte på grejen... de blir spel o chatt å inge plugg...så... ja, ja tro det är kört!"
"-Ok... ingen skola alls för dig då?"
"-he he... nej helst inte...!"
"-Du kan ju redan en hel del...så det går nog bra ändå... skulle vilja lära mig lite av dig... vad kostar det?"
"-??"
"-Spela lite...ja är helkass! Kan jag träffa dig på hallen så kan du visa mig lite..."
"Ok, det verkar helknäppt... Du kan pröva på spelaworldofworldcraft.com, jag kan ge dig lite tips… men kom hit så kan vi snacka..."

Så... skulle vi boka en tid och jag skulle bomba honom med frågor...

Vad är det som trollbinder? Hur tar han sig an utmaningar och svårigheter? Är det alltid kul (att spela)? Måste det alltid vara kul? Vad är det som är kul egentligen? Det som är lätt eller det som först är svårt och sedan bemästras och blir lätt? Belöning och eget ansvar? Hur ser han på det? Vem kan han prata fram tid med? Hur långt är hans framtidsperpektiv? Ett år? Sex månader? Vad har han för drömmar?

...så skulle vi hålla kontakt...och jag skulle få honom att jobba för ett VG i mitt ämne Idrott och hälsa... för det spelande han gör virtuellt skulle jag visa att han har nytta av i det fysiska rummet. Han skulle se att han blev ännu starkare och uthålligare såväl virtuellt som fysiskt genom att våga välja och ta sig an nya utmaningar och erfara nya svårkula saker.

Nätet skulle vara vårt kommunikationscentrum, vår skola, vår gympasal..

För när allt kommer kring bygger det på relation och kommunikation...

det är jag säker på att jag hittar om jag söker på erfarenheterna från England och Nya Zeeland - och just detta att PLONG! vara där - det är det som är det stora med "tekniken".

Tekniken i sig kan aldrig göra oss pigga - endast vår relation i den, till den och genom den!

Eva