I dagarna har Högskoleverket gått hårt fram med lärarutbildningarna. Bra att vi granskas ordentligt och vi gör gärna allt vi kan för att få en så god utbildning som möjligt! Vår rektor Kåre Bremer har svarat på ett bra sätt i sin blogg. Det finns hopp om att få examensrätt inom en snar framtid.
Ändå finns det några saker som oroar mig och det har med kompetens och kunskapssyn att göra. Är det rimligt att tro att det inte finns en enda lärarutbildning i Norrland som klarar av att utbilda lärare? Naturligtvis inte! Alla dessa kompetenta kollegor jag har vid dessa universitet som slitit så hårt för sina studenter! När jag läste igenom alla underlag från Högskoleverket så ställde jag med sorg i hjärtat frågan "Vad är det som händer?"
Personligen tycker jag att det är bra med skärpta krav och jag har ett förslag till höjningen av kompetensen vid universiteten. Varför inte satsa ordentligt, ge riktigt stora anslag, till utbildningsvetenskaplig forskning? Som det är nu kan man diskutera vad som menas med kompetens? Är det verkligen vilken doktorshatt som helst som räknas eller är det personer med gedigen kunskap i utbildningsvetenskap och ämnesdidaktik vi pratar om? Själv känner jag ett hundratal adjunkter som alltid velat disputera men det har inte funnits några ekonomiska förutsättningar vid lärarutbildningen. Det är ett känt faktum att vi haft väldigt lite pengar till doktorander och forskning. Istället för att inte ge examensrätt så borde medel ges till lärarutbildningarnas adjunkter för att de ska få disputera. Då får vi inte en kris gällande tillförseln av nya lärare samt höjer den vetenskapliga kompetensen hos människor som redan brinner för utbildning och undervisning.
Den diffusa gränsen mellan politik och den erfarenhet som finns inom lärarutbildningarna är också ett område som oroar mig. Vad är det som är röstfiske och vilken grund står man på då ropen om ökad kunskap skallar? Ett exempel på detta kan vi läsa mer om när du klickar på den här länken:
http://lararnasnyheter.se/alfa/2010/12/14/skarp-kritik
-mot-bjorklunds-geografi
Många fler exempel som liknar detta finns. Om nu Björklund anser att man ska ta i med hårdhandskarna så finns det ändå en grundläggande klyfta mellan hur man ser på kunskap bland forskare och politiker.
Vi ska granskas och se till att vi utvecklar oss! Om det sedan alltid sker med rop om hur dåliga vi är kan ifrågasättas. Finland tas alltid upp som ett föregångsland men där finns en respekt och tilltro till vad lärare och lärarutbildare gör.
Låt det inte bli lärarkris i en skola som redan har för många obehöriga lärare på fältet, för få psykologer, kuratorer och skolsköterskor på plats.
Våra barn behöver att vi ser till helheten och ser till att utbildade vuxna finns på plats!
söndag 19 december 2010
tisdag 21 september 2010
Valvaka recovery!
Två dagar efter valet - vad säger man?
Kavla upp ärmarna nu! Skolan har en jätteuppgift!! Lägg bort kapitel och arb uppgifter! Jobba inte på med sida 245... stanna upp och agera i nuet!
Nazister kliver in i den svenska parlamentarismen. SD i riksdagen och i 80+ kommuner, utöver det, uttalade nazistpartier i flera kommunfullmäktigeförsamlingar.
Europa beklagar! Vad har detta med IT och lärande att göra?
Jo, massor... se vad som skrivs, visas men ffa vad som inte skrivs och inte visas och hur lätt, smart, svårtydligt och övertygande media i multiform är.
Internetkunskap behövs! Ropade svensk industri strax före valet! Det räcker med en timme matte, svarade Björklund!
Demokratin, måste försvaras och erövras var dag - och jag är långt ifrån säker på att en timme matte mer i veckan åstadkommer detta!
Internetkunskap behövs för att fostra demokratiska medborgare som kan se bortom förenklade budskap och skapande av scapegoats.
Hitler var också välklippt, vältalig och bjöd snygga kvinnor på snälla leenden och drinkar!
Skapa tid för diskussion! Lägg 30 min av er planerade tid till diskussion om det som hänt.
/eva
...som hoppas på poströsterna!
Kavla upp ärmarna nu! Skolan har en jätteuppgift!! Lägg bort kapitel och arb uppgifter! Jobba inte på med sida 245... stanna upp och agera i nuet!
Nazister kliver in i den svenska parlamentarismen. SD i riksdagen och i 80+ kommuner, utöver det, uttalade nazistpartier i flera kommunfullmäktigeförsamlingar.
Europa beklagar! Vad har detta med IT och lärande att göra?
Jo, massor... se vad som skrivs, visas men ffa vad som inte skrivs och inte visas och hur lätt, smart, svårtydligt och övertygande media i multiform är.
Internetkunskap behövs! Ropade svensk industri strax före valet! Det räcker med en timme matte, svarade Björklund!
Demokratin, måste försvaras och erövras var dag - och jag är långt ifrån säker på att en timme matte mer i veckan åstadkommer detta!
Internetkunskap behövs för att fostra demokratiska medborgare som kan se bortom förenklade budskap och skapande av scapegoats.
Hitler var också välklippt, vältalig och bjöd snygga kvinnor på snälla leenden och drinkar!
Skapa tid för diskussion! Lägg 30 min av er planerade tid till diskussion om det som hänt.
/eva
...som hoppas på poströsterna!
guitar
På Youtube Feb 2006 - samtida med LIKA projektets launch! Mycket vatten under broarna sen dess! Tänk er en tillvaro utan YouTube!?
onsdag 25 augusti 2010
En rik flora
Igår redovisade vi vårens aktiviteter på Learning Lab, Kungliga Tekniska Högskolan. Man blir riktigt inspirerad över alla processer som sker i projektet. Från Stockholms universitets (SU) sida är det spännande att se vad som händer vid de övriga högskolorna men det sker mycket även vid våra åtta utbildningsvetenskapliga institutioner.
Här kommer ett axplock från vårens 46 aktiviteter vid SU.
En stor mängd workshops har hållits och ett stort arbete är kursplanearbetet där IKT ska finnas med som en naturlig del. Alla institutionerna arbetar med detta.
Vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap har man i undervisningssyfte upprättat ett bild- och videoarkiv för att kartlägga hur barn framställs i media. Tanken är att detta kan användas som åskådningsmaterial, diskussionsmaterial, i examinationsuppgifter mm. Media är av stor vikt för denna institution och bara videoarkivet innehåller nu 300 timmar där familjelivets aspekter speglas.
Institutionen för utbildningsvetenskaplig med inriktning mot språk och språkutveckling har satsat på en mängd aktiviteter som rör portfolioarbete, distansundervisning, kompetensutveckling gällande legala frågor och interaktiva tavlor. Både lärarutbildare och studenter har tillgång till olika typer av interaktiva tavlor.
Specialpedagogiska institutionen har satsat på ett internationellt samarbete mellan Litauen, Finland, Norge och Sverige där studenter från dessa länder tillsammans studerar ämnet autism på distans och har gemensamma träffar. Studenter samt lärare använder sig av olika IT- hjälpmedel som videokonferenssystem, webbplattform Mondo och Skype för lärandet. En annan spännande aktivitet är att spela in månadens föreläsningar som läggs upp på institutionens hemsida. Syftet är att sprida kunskap om specialpedagogik till lärare och andra intresserade utanför universitetet.
Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbetet har satsat på att genomlysa alla aktuella kursplaner för profilområdet förskola samt nya kursplaner inför den nya lärarutbildningen som kommer om något år. Kompetensutveckling i Adobe Connetct Pro har också skett då man velat visa hur detta verktyg kan användas för trepartssamtal inom VFU, för handledning och föreläsningar. För institutionen har det också varit av stor vikt att det finns ett bra utvärderingsverktyg. Syftet med utvärderingar och hur man arbetar med detta har diskuterats med studenter m fl. Ett speciellt utvärderingsverktyg, Proof, har köpts in och kompetensutveckling skett.
Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik har satsat på e-juridik, workshops av olika slag, kompetensutvecklats sig ämnesdidaktiskt med hjälp av litteratur, nätverkat med kommuner, arbetat med olika typer av interaktiva tavlor, skapat distanskurser mm. Nu är alla undervisningssalar utrustade med olika typer av interaktiva tavlor.
Pedagogiska institutionen satsar på att utveckla digitala portföljer för studenterna. Syftet är att utveckla ett digitalt stöd som ska fungera i undervisningssammanhang och fungera som en sammanhållande struktur i utbildningen.
Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap har förutom workshops satsat på att utveckla användandet av nätresurser för de olika samhällsvetenskapliga ämnena i skolan. Lärarutbildarna har också velat säkerställa att digitala kompetenser lyfts fram i förväntade studieresultat i kursplaner och genomförandebeskrivningar i kurshandledningar. Lärarutbildarna vill synliggöra var studenterna får de olika digitala kompetenserna genom att synliggöra en progression. Under en heldag för alla 25 lärarutbildare arbetade man med hur olika digitala kompetenser lyfts fram på ett tydligare sätt i kursplaner och kursbeskrivningar; tidigt, i mitten och i slutet av lärarutbildningarna beroende på var de olika kurserna ligger.
Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska estetiska och praktiska kunskapstraditioner har haft en mycket aktiv vår. Deras uppbyggnad av den Digitala Ateljén är av central betydelse. En utvecklingsgrupp fortsätter att utveckla ateljén utifrån avdelningarnas behov och önskemål. I inriktningskurser (bild, musik och drama) har man arbetat integrerat med VFU kring gemensamma uppgifter där mobila tekniker för dokumentation, kommunikation, presentation och reflektion ingår. Institutionen har även haft gästlärare från Storbritannien och Kina som medverkat vid en seminarieserie samt vid kurser som syftar till att belysa IKT-användningen inom lärarutbildningen internationellt.
Våren har varit rik på aktiviteter och detta är bara några exempel.
Här kommer ett axplock från vårens 46 aktiviteter vid SU.
En stor mängd workshops har hållits och ett stort arbete är kursplanearbetet där IKT ska finnas med som en naturlig del. Alla institutionerna arbetar med detta.
Vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap har man i undervisningssyfte upprättat ett bild- och videoarkiv för att kartlägga hur barn framställs i media. Tanken är att detta kan användas som åskådningsmaterial, diskussionsmaterial, i examinationsuppgifter mm. Media är av stor vikt för denna institution och bara videoarkivet innehåller nu 300 timmar där familjelivets aspekter speglas.
Institutionen för utbildningsvetenskaplig med inriktning mot språk och språkutveckling har satsat på en mängd aktiviteter som rör portfolioarbete, distansundervisning, kompetensutveckling gällande legala frågor och interaktiva tavlor. Både lärarutbildare och studenter har tillgång till olika typer av interaktiva tavlor.
Specialpedagogiska institutionen har satsat på ett internationellt samarbete mellan Litauen, Finland, Norge och Sverige där studenter från dessa länder tillsammans studerar ämnet autism på distans och har gemensamma träffar. Studenter samt lärare använder sig av olika IT- hjälpmedel som videokonferenssystem, webbplattform Mondo och Skype för lärandet. En annan spännande aktivitet är att spela in månadens föreläsningar som läggs upp på institutionens hemsida. Syftet är att sprida kunskap om specialpedagogik till lärare och andra intresserade utanför universitetet.
Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbetet har satsat på att genomlysa alla aktuella kursplaner för profilområdet förskola samt nya kursplaner inför den nya lärarutbildningen som kommer om något år. Kompetensutveckling i Adobe Connetct Pro har också skett då man velat visa hur detta verktyg kan användas för trepartssamtal inom VFU, för handledning och föreläsningar. För institutionen har det också varit av stor vikt att det finns ett bra utvärderingsverktyg. Syftet med utvärderingar och hur man arbetar med detta har diskuterats med studenter m fl. Ett speciellt utvärderingsverktyg, Proof, har köpts in och kompetensutveckling skett.
Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik har satsat på e-juridik, workshops av olika slag, kompetensutvecklats sig ämnesdidaktiskt med hjälp av litteratur, nätverkat med kommuner, arbetat med olika typer av interaktiva tavlor, skapat distanskurser mm. Nu är alla undervisningssalar utrustade med olika typer av interaktiva tavlor.
Pedagogiska institutionen satsar på att utveckla digitala portföljer för studenterna. Syftet är att utveckla ett digitalt stöd som ska fungera i undervisningssammanhang och fungera som en sammanhållande struktur i utbildningen.
Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap har förutom workshops satsat på att utveckla användandet av nätresurser för de olika samhällsvetenskapliga ämnena i skolan. Lärarutbildarna har också velat säkerställa att digitala kompetenser lyfts fram i förväntade studieresultat i kursplaner och genomförandebeskrivningar i kurshandledningar. Lärarutbildarna vill synliggöra var studenterna får de olika digitala kompetenserna genom att synliggöra en progression. Under en heldag för alla 25 lärarutbildare arbetade man med hur olika digitala kompetenser lyfts fram på ett tydligare sätt i kursplaner och kursbeskrivningar; tidigt, i mitten och i slutet av lärarutbildningarna beroende på var de olika kurserna ligger.
Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska estetiska och praktiska kunskapstraditioner har haft en mycket aktiv vår. Deras uppbyggnad av den Digitala Ateljén är av central betydelse. En utvecklingsgrupp fortsätter att utveckla ateljén utifrån avdelningarnas behov och önskemål. I inriktningskurser (bild, musik och drama) har man arbetat integrerat med VFU kring gemensamma uppgifter där mobila tekniker för dokumentation, kommunikation, presentation och reflektion ingår. Institutionen har även haft gästlärare från Storbritannien och Kina som medverkat vid en seminarieserie samt vid kurser som syftar till att belysa IKT-användningen inom lärarutbildningen internationellt.
Våren har varit rik på aktiviteter och detta är bara några exempel.
tisdag 29 juni 2010
En lärare berättade om att hon använde mobila lösningar för att uppnå en breddad relation till sina elever. Istället för att enbart använda dator/webb utnyttjade hon även mobil teknik. Med mobil användning ökade kontakterna över dygnet. Dels tidigt på morgonen och dels sent på kvällen var eleverna uppkopplade med sina mobiler till klassens och skolans mobila site. Detta ledde till starkare relationer mellan eleverna och skolan. Systemet skapade också ett utbildningsvärde genom att eleverna var ”taggade” och deras individuella studieprofil och intressen registrerades i en databas vars data användes för undervisningsplanering och kvalitetsuppföljning.
OK, det var inte riktigt storyn ovan jag hörde på föredraget på Mobile Life i Stockholm för en tid sedan.
Istället får vi byta ut ”läraren” till en representant för företaget ”IDG” och ”eleverna” till ”kunderna”. ”Utbildningsvärde” får vi byta ut till ”affärsvärde” mm. Men håll med om att det är spännande när redskap finns som kan öka kommunikationen och gemenskapen och dessutom tillhandahålla information i olika former och i olika kombinationer.
För det är kombinationerna av olika utbildnings- och studieformer som är viktiga! Det framkommer bland annat i en undersökning http://www2.ed.gov/rschstat/eval/tech/evidence-based-practices/finalreport.pdf som genomförts av amerikanska utbildningsdepartementet.
“..blended instruction has been more effective, providing a rationale for the effort required to design and implement blended approaches. Even when used by itself, online learning appears to offer a modest advantage over conventional classroom instruction. “ sid xvii
Slutsatser som dras i rapporten är att utbildning on-line inte är överlägset som form, utan att det är kombinationen av formerna som medger extra material, extra tid för studier och utökade möjligheter till samarbete och därmed bättre lärande. Trevlig sommar!
OK, det var inte riktigt storyn ovan jag hörde på föredraget på Mobile Life i Stockholm för en tid sedan.
Istället får vi byta ut ”läraren” till en representant för företaget ”IDG” och ”eleverna” till ”kunderna”. ”Utbildningsvärde” får vi byta ut till ”affärsvärde” mm. Men håll med om att det är spännande när redskap finns som kan öka kommunikationen och gemenskapen och dessutom tillhandahålla information i olika former och i olika kombinationer.
För det är kombinationerna av olika utbildnings- och studieformer som är viktiga! Det framkommer bland annat i en undersökning http://www2.ed.gov/rschstat/eval/tech/evidence-based-practices/finalreport.pdf som genomförts av amerikanska utbildningsdepartementet.
“..blended instruction has been more effective, providing a rationale for the effort required to design and implement blended approaches. Even when used by itself, online learning appears to offer a modest advantage over conventional classroom instruction. “ sid xvii
Slutsatser som dras i rapporten är att utbildning on-line inte är överlägset som form, utan att det är kombinationen av formerna som medger extra material, extra tid för studier och utökade möjligheter till samarbete och därmed bättre lärande. Trevlig sommar!
söndag 28 februari 2010
Bäst i klassen - en Vintage propp!
Bäst i klassen känns som ett second hand fynd! En nytvättad gammal skjorta med stärkta kragar och manschetter. Lite vintage om man vill vara snäll!
Lennart Axelsson, projektledare i "Ung kommunikation" sammanfattar det väl i sin Blog från 12/2. http://ungkommunikation.blogg.se/2010/february/forslaget-till-ny-lararutbildning.html
IT perspektivet lyfts fram i bilaga 1 som ett av fyra övergripande perspektiv som skall genomsyra hela lärarutbildningen. Ändå tycks det som om proppen i sin helhet saknar just det perspektivet.
Att vara bäst i klassen 2010 och framöver kräver förmåga att se bortom den traditionella föreställningen om Skola och lärande. IT och digital kompetens är en viktig förutsättning för att säkerställa att lärarprofessionen blir attraktiv. Bara då kan vi attrahera de bästa studenterna till våra lärarutbildningar.
Vilka är då de bästa studenterna? Är det kanske studenter som under sin utbildning vågar, växer och vill? Studenter som examineras med djup och bred ämneskompetens, mod och nyfikenhet för att driva en skolutveckling i takt med samhället.
Vintage är bra på många sätt! Man återanvänder, man tar något man haft förut, man lägger till eller ändrar lite. Vintage romantiserar, förstärker ofta föreställningar och ger en doft av svunna tider.
Det är trendigt – visst! Men en ny Lärarutbildning med ambitionerna att vara Bäst i klassen måste vara mer än trendig för att slå Internationellt!
Eva Fors, processledare LIKA projektet
tisdag 12 januari 2010
Digital portfölj för alla lärarstudenter
Digital portfölj för alla studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning
Under 2009 startades en intressant verksamhet upp där LIKA-projektet, Universitetspedagogiskt centrum, Regionalt utvecklingscentrum och IT-avdelningen vid Stockholms universitet deltar. En helt ny
bedömningsmodell för VFU kommer att användas, detta enligt ett beslut i Lärarutbildningsnämnden (LUN) vid SU. I LUN har man tagit ett beslut att ett system för digital portföj bör utvecklas för att underlätta samtal mellan deltagande parter.(…) att utveckla ett system för en digital portfölj där studenten ges möjlighet att med stöd av lärare formulera förväntade studieresultat för sin egen utveckling samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen, och att LUK/RUC får i uppdrag att lämna förslag till hur detta arbete ska genomföras. (LUN 11/6 2009, p.8)
I underlaget för beslutet till LUN-mötet 20090611 finns följande skrivning om digital portfölj:
Ett mål bör vara att utveckla ett system för en digital portfolio där studenten ges möjlighet att med stöd av lärare formulera förväntade studieresultat för sin egen utveckling samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen. Ett sådant arbetssätt syftar till att stödja studenten i att utveckla sin förmåga till självbedömning, att synliggöra sitt lärande och kunskapsbildning och sätta den i relation till kursens förväntade studieresultat. Ett annat syfte är att öka studentens aktivitet och ansvarstagande för den egna utvecklingen.
Personer som kommer att beröras av denna examinations- och bedömningsmodell blir involverade över lång tid, flera år, och omfattar studenter (idag ca 5600), VFU-lärare och kurslärare, totalt ca 10 000 personer. Digital portfölj möjliggör en unik kommunikation mellan dessa parter. Den berömda röda tråden och ett helhetsperspektiv där kontinuitet, progression samt tranparens inom VFU möjliggörs tack vare den digitala tekniken. Studenten kan tillsammans med involverade lärare kan formulera förväntade studieresultat för sin egen utveckling samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen.
Förutom arbetsgruppen och en referensgrupp kommer fler att medverka. Vi startar med pilotgrupper i matematik och lärarprogrammet med inriktning mot förskolan redan VT 2010. En ordentlig utvärdering kommer att ske och därefter fortsatt arbete.
Läs gärna mer på: http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=10319&a=69643
Förutom denna VFU-portfölj har en ämnesdidaktisk portfölj skapats för en del av våra språkstudenter. Vid institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling vill man följa studenternas progression inom ämnesdidaktiska studier. Vi ser fram emot studenternas synpunkter och erfarenheter kring detta!
tisdag 24 november 2009
Snart ett år som DKA
Jag har haft förmånen att delta i LIKA-projektet för min institutions räkning. Ett uppdrag som jag har gillat från början. Parrallellt med uppdraget har jag haft en grupp studenter som har fått vara med i min utveckling. Efter tre kurser har de blivit bekanta med interaktiva tavlor, de har arbetat med Geogebra, powerpoint, foto, excel, microsoft equation, program för mindmaps, filmer från youtube, länkar mm. Gensavaret har varit positivt och behovet att veta mer växer.
I kursen som pågår nu har de fått skriva utvärderingar kring IKT och lärande. En student menar att: "Jag anser att IKT borde vara en obligatorisk grundkurs för samtliga studenter som utbildar sig till lärare." Efter att ha arbetat med ett program för mindmap till en redovisning säger en annan student att: "Jag ska försöka använda mig av det på min vfu, där jag tidigare sett ett planlöst, tidskrävande surfande efter information… som oftast resulterat klippa och klistra utan källhänvisning."
I övrigt framkommer det att flera känner sig säkrare på att använda olika tekniska hjälpmedel inför en klass. Flera skriver om vikten av att hålla jämn takt med eleverna vad det gäller teknik och att lärare måste vara insatta i elevens värld för att kunna möta och skapa intresse i undervisningen. Studenterna menar också att utvecklingen går fort och att det kan vara tidskrävande att hålla sig ajour med olika program osv. De menar att behovet av IT-pedagoger är stort.
Interaktiva tavlor har varit en del av undervisningen i varje kurs. Studenterna uttrycker att de är väldigt nöjda med vad de har lärt sig. En student uttrycker sig så här: "Att den är en del av undervisningen både för lärare och mig som student under hela studietiden gör att jag lär mig på ett bra sätt. Att lärarna använder den på ett inspirerande sätt gör att jag lär mig mer och vill använda den. Det är däremot viktigt att den används som ett verktyg och att det inte bara blir fokus på den."
"Sedan lärarprogrammets början har jag lärt mig mycket om hur man kan använda IKT i undervisningen, då vi använt olika webb- och medieresurser i våra seminarier och redovisningar."
Även kollegorna har varit delaktiga i arbetet, både med att utbilda sig och med att utveckla kurser och integrera IKT i kursplaner. Behovet och viljan att delta är påtagliga, problemet är ofta tiden. För att ligga före annan planering har jag lagt ut 8 tillfällen till fortbildning under vt2010, med möjlighet till mer om behov finns.
Något annat som jag håller på med nu är att hitta bra kurslitteratur till olika kurser. Studenternas utvärderingar visar på vad vi har gjort och hur IKT har använts, om det kom till en teoretisk grund skulle det lyfta ett steg till.
Det skulle inte förvåna mig om några av mina studenter kommer att skriva examensarbeten med innehåll kring IKT och lärande!
I kursen som pågår nu har de fått skriva utvärderingar kring IKT och lärande. En student menar att: "Jag anser att IKT borde vara en obligatorisk grundkurs för samtliga studenter som utbildar sig till lärare." Efter att ha arbetat med ett program för mindmap till en redovisning säger en annan student att: "Jag ska försöka använda mig av det på min vfu, där jag tidigare sett ett planlöst, tidskrävande surfande efter information… som oftast resulterat klippa och klistra utan källhänvisning."
I övrigt framkommer det att flera känner sig säkrare på att använda olika tekniska hjälpmedel inför en klass. Flera skriver om vikten av att hålla jämn takt med eleverna vad det gäller teknik och att lärare måste vara insatta i elevens värld för att kunna möta och skapa intresse i undervisningen. Studenterna menar också att utvecklingen går fort och att det kan vara tidskrävande att hålla sig ajour med olika program osv. De menar att behovet av IT-pedagoger är stort.
Interaktiva tavlor har varit en del av undervisningen i varje kurs. Studenterna uttrycker att de är väldigt nöjda med vad de har lärt sig. En student uttrycker sig så här: "Att den är en del av undervisningen både för lärare och mig som student under hela studietiden gör att jag lär mig på ett bra sätt. Att lärarna använder den på ett inspirerande sätt gör att jag lär mig mer och vill använda den. Det är däremot viktigt att den används som ett verktyg och att det inte bara blir fokus på den."
"Sedan lärarprogrammets början har jag lärt mig mycket om hur man kan använda IKT i undervisningen, då vi använt olika webb- och medieresurser i våra seminarier och redovisningar."
Även kollegorna har varit delaktiga i arbetet, både med att utbilda sig och med att utveckla kurser och integrera IKT i kursplaner. Behovet och viljan att delta är påtagliga, problemet är ofta tiden. För att ligga före annan planering har jag lagt ut 8 tillfällen till fortbildning under vt2010, med möjlighet till mer om behov finns.
Något annat som jag håller på med nu är att hitta bra kurslitteratur till olika kurser. Studenternas utvärderingar visar på vad vi har gjort och hur IKT har använts, om det kom till en teoretisk grund skulle det lyfta ett steg till.
Det skulle inte förvåna mig om några av mina studenter kommer att skriva examensarbeten med innehåll kring IKT och lärande!
onsdag 2 september 2009
IT i sig kan i sig inte...
förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflektera över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik. Det ökade IT-användandet inom distansutbildning, inom lärar- och förskol-lärarlyftet men också inom ordinarie undervisning, ställer också krav på pedagogernas digitala kompetens."
Så (politiskt) korrekt skriver Per Thullberg, GD vid Skolverket och undervisningsrådet Christina Szekely i Skolverkets bedömning - utvecklingsbehov avseende IT-användningen i skolan, på uppdrag av regeringen.
Formuleringen är inte ny. Det är nästan så att man förväntar sig att den ska stå där. ”IT i sig kan inte...” om man inleder så riskerar man inte att stöta sig med dem som annars lätt kan hävda att man har en icke kritiskt förhållningssätt till IT.
Själv är jag lika kritisk till IT som till analoga verktyg för informationshantering, kommunikation och administration. Om vi tar "boken" som exempel, som ofta är metaforen för kontrahenten till IT, så kan den i sig lika lite som IT förbättra elevers lärande.
Förslagen som de lämnar i slutet av rapporten bejakar jag och också motiveringarna till dessa. En nationell strategi skulle kanske kunna tjäna som ett viktigt växeldrag.
Något som man förståss inte nämner, för det är inte politiskt korrekt och hör inte heller hemma i den här typen av skrivningar, är att föreslå en Nationell strategi för Mod i skolan!
Att skapa förändringar innebär att ofta att man måste våga välja bort. Det talas om att INföra IT och genast uppfattas det som ett tillägg. Något "ytterligare" som skall IN i skolan. Något nytt som kräver att man förstår hur man ska handskas med det och som givetvis kräver att lärandet (den där mystiska processen) stärks.
Att som pedagog, rektor, kommun, lärarutbildare våga satsa på IT tycker jag visar på ett mod som är en av hörnstenarna inom utbildning.
Det digitala sociala samhälle som skolan idag ingår i men i stora avseenden inte är en del av kräver modiga medborgare. En modig människa är nyfiken och öppen samtidigt som hon är kritisk och självständig.
En nationell strategi för att införa lite mer mod på alla nivåer skulle sannolikt inte göra någon skillnad om det endast blir ett skriftligt dokument utan levande budbärare runt om i vårt avlånga land.
Vad som däremot kan göra skillnad är modiga skolchefer, rektorer och pedagoger som vågar välja bort en del av det traditionella för att med öppet sinne se vad som händer.
Blivande lärare, som examineras från Svenska lärarutbildningar, måste vara utrustade med mod för att gå ut och driva på förändringsarbetet i skolan. De ska med självklarhet efterfråga egen dator som arbetsredskap, fråga efter vilka kommunikationsforum skolan använder för att skapa dialog med föräldrar och det omgivande samhället. De ska efterfråga vilken strategi skolan har för vidareutbildning inom IT. De skall sist men inte minst peka på att de är utrustade med digitala kompetenser och färdigheter för att undervisa i 2000 talets skola och att de förväntar sig att kunna jobba utifrån detta och inte tvingas in i ett ”gamla strukturer” där deras nyvunna kunskaper riskerar att gå förlorade.
En modig, nyfiken människa skall premieras och det önskar jag att rektorer och skolchefer gör, varje dag när de möter nyutexaminerade lärare.
Om de inte gör det… fråga oss då, på lärarutbildningarna!! ”Vad ger vi och vad ger vi inte!” Ställ krav och rikta blicken framåt och upp!
Eva
Så (politiskt) korrekt skriver Per Thullberg, GD vid Skolverket och undervisningsrådet Christina Szekely i Skolverkets bedömning - utvecklingsbehov avseende IT-användningen i skolan, på uppdrag av regeringen.
Formuleringen är inte ny. Det är nästan så att man förväntar sig att den ska stå där. ”IT i sig kan inte...” om man inleder så riskerar man inte att stöta sig med dem som annars lätt kan hävda att man har en icke kritiskt förhållningssätt till IT.
Själv är jag lika kritisk till IT som till analoga verktyg för informationshantering, kommunikation och administration. Om vi tar "boken" som exempel, som ofta är metaforen för kontrahenten till IT, så kan den i sig lika lite som IT förbättra elevers lärande.
Förslagen som de lämnar i slutet av rapporten bejakar jag och också motiveringarna till dessa. En nationell strategi skulle kanske kunna tjäna som ett viktigt växeldrag.
Något som man förståss inte nämner, för det är inte politiskt korrekt och hör inte heller hemma i den här typen av skrivningar, är att föreslå en Nationell strategi för Mod i skolan!
Att skapa förändringar innebär att ofta att man måste våga välja bort. Det talas om att INföra IT och genast uppfattas det som ett tillägg. Något "ytterligare" som skall IN i skolan. Något nytt som kräver att man förstår hur man ska handskas med det och som givetvis kräver att lärandet (den där mystiska processen) stärks.
Att som pedagog, rektor, kommun, lärarutbildare våga satsa på IT tycker jag visar på ett mod som är en av hörnstenarna inom utbildning.
Det digitala sociala samhälle som skolan idag ingår i men i stora avseenden inte är en del av kräver modiga medborgare. En modig människa är nyfiken och öppen samtidigt som hon är kritisk och självständig.
En nationell strategi för att införa lite mer mod på alla nivåer skulle sannolikt inte göra någon skillnad om det endast blir ett skriftligt dokument utan levande budbärare runt om i vårt avlånga land.
Vad som däremot kan göra skillnad är modiga skolchefer, rektorer och pedagoger som vågar välja bort en del av det traditionella för att med öppet sinne se vad som händer.
Blivande lärare, som examineras från Svenska lärarutbildningar, måste vara utrustade med mod för att gå ut och driva på förändringsarbetet i skolan. De ska med självklarhet efterfråga egen dator som arbetsredskap, fråga efter vilka kommunikationsforum skolan använder för att skapa dialog med föräldrar och det omgivande samhället. De ska efterfråga vilken strategi skolan har för vidareutbildning inom IT. De skall sist men inte minst peka på att de är utrustade med digitala kompetenser och färdigheter för att undervisa i 2000 talets skola och att de förväntar sig att kunna jobba utifrån detta och inte tvingas in i ett ”gamla strukturer” där deras nyvunna kunskaper riskerar att gå förlorade.
En modig, nyfiken människa skall premieras och det önskar jag att rektorer och skolchefer gör, varje dag när de möter nyutexaminerade lärare.
Om de inte gör det… fråga oss då, på lärarutbildningarna!! ”Vad ger vi och vad ger vi inte!” Ställ krav och rikta blicken framåt och upp!
Eva
måndag 20 juli 2009
Implementering kräver sin tid
Implementering kräver sin tid, organisation och mycket tålamod.
Förändringen ligger i luften men varför ska det ta en sån tid? Otåligt vill man att alla ska förstå varför digital kompetens ska finnas lite överallt i en utbildning. Varför inte genomsyra utbildningen som det står i nya lärarutbildningsförslaget?
Varför är det inte så?
Nedan listar jag några exempel från den erfarenhet jag delar med många andra lärarutbildare och planerare på utbildningsförvaltningar samt den forskning som finns inom området.
Det krävs både ett uppfrån och ett nedifrån perspektiv.
Om en genomgripande implementering ska kunna ske måste alla i ledningen "vara med på tåget" och inse att de signaler som skickas uppifrån bör vara klara och instruktiva. Implementeringen bör ske systematiskt och är något som måste organiseras, planeras för samt följas upp inom organisationen. Detta är i sig en ledningsfråga.
Om implementeringen ska lyckas måste också lärarutbildarna vara med! De äger frågan och måste få syn på varför och hur man ska kunna undervisa med hjälp av IKT samt diskutera innehållsfrågan. Kompetensutveckling, kursutveckling, hjälp med kursplanearbetet mm kan vara ett steg på vägen.
Psykologisk och teknisk support.
Hur ser studenternas och lärarutbildarnas miljö ut? Har man planerat så att undervisning med hjälp av IKT blir en naturlig del i lärarutbildarnas och studenternas vardag? Då lärare undervisar som man blivit undervisad är detta en nyckelfaktor för framtida digital kompetens! Det måste också finnas en didaktisk teknisk support så lärarutbildarna känner att de vågar använda IKT samt någon som visar hur man gör. Psykologisk support, stöttning och hjälp att komma vidare är viktigare än man först insett. Det kan vara en hjälp att hela arbetslag utbildas samtidigt då de sedan finns för varandra. Enstaka experterter behövs men kan inte bära alla lärarutbildare själv. Det håller inte i längden.
Ett projekt kan bidra till en utveckling men för att få en hållbar utveckling måste moment byggas in i det kvalitetsarbete som pågår vid institutionerna. En digital kompetensansvarig kan hjälpa till att upprätthålla detta område och bidra till att ämnets aktualitet hålls vid liv med spets in i framtiden. Drömmen är att vi även får utökade möjligheter att forska i IT och lärande inom ämnesdidaktik, didaktik, specialpedagogik och pedagogik!
Både från lednings- och lärarutbildarhåll behöver vi alltså fundera över:
Student- och lärarutbildarmiljön: Är det idag/i framtiden genomförbart att undervisa med hjälp av IKT som det ser ut vid institutionen?
Stöd: Vilken support får lärarutbildare och studenter idag/i framtiden?
Kursplanearbetet: Finns IKT med?
Kompetensutveckling: Vilken plan finns för att kompetensutveckla lärarutbildarna i IKT? Vilken kompetens ska lärarutbildarna ha? Finns det mål t ex att alla lärarutbildare vid institutionen ska vara digitalt kompetenta om 3 år?
Digital kompetens: Vilken digital kompetens får studenterna vid institutionen idag/i framtiden?
Ansvar: Vem tar ansvar för våra blivande lärares digitala kompetens? Vilka organiserar, planerar och följer upp att digital kompetens blir en del som genomsyrar en modern lärarutbildning?
Sommarhälsningar från en processledare
måndag 18 maj 2009
14 lärosäten från Holland besökte KTH och LIKA projektet
Den 12 maj sken solen över KTH i Stockholm då 30 representanter från 14 olika lärosäten i Holland gästade LIKA projektet. De flesta var lärarutbildare, några var IT pedagoger och andra tillhörde universitetets/högskolans ledning. Alla var på något sätt knutna till Lärarutbildningen.
Av de frågor och kommentarer vi fick var det frågan om LIKA projektets systematiska integrering av Digital kompetens, som många återkom till.
En ung IT pedagog, som i huvudsak ägnade sig åt att kompetensutveckla lärarutbildare, kom fram till mig efter presentationen och sa:
"I really try to make myself unemployed! I think you're on the right track, trying to integrate instead of having IT and computers as something at the side."
Det han säger är intressant! Det sades också för 10 år sen men tiden jobbar för "oss" i det här läget. Många är visa efter floppen med svindyra Datorkörkort, en satsning som Sverige var långt ifrån ensamma att genomföra.
De mest spännande samtalen fördes nog i bussen och T-banan på väg till Rösjöskolan som visade hur de arbetade med interaktiva tavlor (Active Boards).
Efter besöket sa någon spontant:
"Wow, but that school has got quite a lot of money"
Jag tror han/hon är fel på det! Rösjöskolan har, gissar jag, vare sig särskilt mycket mer eller särskilt mycket mindre pengar än annan jämförbar skola. De har däremot bestämt sig för att systematiskt arbeta med dessa tavlor.
Vad som bekymrar mig är det "vaga" svar jag fick av rektor, Mikael Gustafsson, på frågan hur de kritiskt diskuterar användningen av tavlorna. Den kritik som riktas den här sortens undervisningsmetod och teknikstöd.
Men, han var stolt över sin skola. Rektor Mikael och det är viktigt! Och hans elever kunde t.o.m matcha några spänstiga lärarutbildare i basket trax innan det var dags att återvända till Stockholm.
Jag hoppas vi kan få till ett utbyte med Holland och återkommer om det! Annars får jag väl åka dit ändå och se Van de Man spela i sin Röd/vit/blåa landslagströja... det är så långt till Madrid och dessutom är jag Barca fan!
Hur kommer det sig att Holländska män ofta är så snygga? Det verkar som om det lilla landet i många fall tycks plocka ihop det bästa av det bästa.
/eva fors
onsdag 6 maj 2009
Oj, det blåser på Kåres blogg!
LIKA projektet har fått draghjälp av blogg diskussionen som uppstått sedan Kåre Bremer i sin blogg på Valborg skrev om söktrycket och i texten uttryckte att det höga söktrycket till två fristående kurser vid högskolan i Jönköping (fotografi och bildbehandling) delvis hängde samman med att ”…studenterna vid dessa kurser gratis förses med dyrbar programvara.” Läs mer på http://blogs.su.se/kbrem/20090430/
Först ut att kommentera var Mattias, som leder kurserna. I sin kommentar välkomnar han alla som vill se varför Jönköping lyckats till LIKA projektets föreläsning den 19 maj kl. 13.00, där också Stefan Hrastinski Uppsala Universitet medverkar. Se inbjudan på LIKA projektets wiki
http://lika.pbworks.com/
Mattias skriver bl.a. i sin kommentar:
”Framgången i Jönköping kommer från ett modernare sätt att nå ut till nya och äldre målgrupper. Främst inom visuell kommunikation som många kan, vill eller måste lära sig i vårt nya digitala samhälle. Vill man inte se varför Jönköping har lyckats så kommer man förlora. Vill man se så kan man det i sem.salarna i Aula Magna, 19 maj kl13:00. Arrangör Annika Hössjer. Mvh / Mattias , kursvansvarig Visuell kommunikation samt Digital bildbehandling, Högskolan i Jönköping.
Vill du också vara med och lyssna till och diskutera kreativ användning av Webben i högre utbildning? Kom! Men det är ont om plats - så säkerställ att du är anmäld!
Anmälan till Eva Fors, eva.fors@gih.se eller till annika.hossjer@upc.su.se
Först ut att kommentera var Mattias, som leder kurserna. I sin kommentar välkomnar han alla som vill se varför Jönköping lyckats till LIKA projektets föreläsning den 19 maj kl. 13.00, där också Stefan Hrastinski Uppsala Universitet medverkar. Se inbjudan på LIKA projektets wiki
http://lika.pbworks.com/
Mattias skriver bl.a. i sin kommentar:
”Framgången i Jönköping kommer från ett modernare sätt att nå ut till nya och äldre målgrupper. Främst inom visuell kommunikation som många kan, vill eller måste lära sig i vårt nya digitala samhälle. Vill man inte se varför Jönköping har lyckats så kommer man förlora. Vill man se så kan man det i sem.salarna i Aula Magna, 19 maj kl13:00. Arrangör Annika Hössjer. Mvh / Mattias , kursvansvarig Visuell kommunikation samt Digital bildbehandling, Högskolan i Jönköping.
Vill du också vara med och lyssna till och diskutera kreativ användning av Webben i högre utbildning? Kom! Men det är ont om plats - så säkerställ att du är anmäld!
Anmälan till Eva Fors, eva.fors@gih.se eller till annika.hossjer@upc.su.se
måndag 27 april 2009
Blogs, Twitter, Podcasts in i Engelska läroplanen
Se artikel http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2646427.svd
Bra! Bra! Bra!
Men visst är det bekymmersamt att 2009 behöva läsa att
”… eleverna ska inte längre bara lära sig rättstavning utan också hur man använder ett rättstavningsprogram på datorn.”
Det borde vara en självklarhet sedan år tillbaka!
Några fick tydligen ångest, får man förmoda, eftersom departementet tvingades skicka ut en pressrelease där de meddelade att engelska små barn även i fortsättningen skall lära sig historia!!
Vilka är det som nojar ur – så fort konkreta förändringar som går i takt med tiden föreslås inom ramen för skolan? Hur kommer det sig att vi nästan har ett ”sakralt” förhållningssätt till skola och kunskapande? Snälla kommentera!!
Digitala kompetenser, i dess dynamiska form, är en nödvändighet för framtidens samhälle, det är ”många” överens om. Trögheten i skolan måste tolkas som något annat än rädsla för ”datorer per se”.
Personligen tror jag trögheten är ett uttryck för osäkerhet och rädsla på ett institutionellt samhällsplan. Arenan för kunskapande har brutits loss! Ett gigantiskt isberg som flyter fritt och som i oroande takt smälts ner i det stora djupa kunskapshavet… som ägs av ingen!
Global-knowledge warming!!
Eva
Bra! Bra! Bra!
Men visst är det bekymmersamt att 2009 behöva läsa att
”… eleverna ska inte längre bara lära sig rättstavning utan också hur man använder ett rättstavningsprogram på datorn.”
Det borde vara en självklarhet sedan år tillbaka!
Några fick tydligen ångest, får man förmoda, eftersom departementet tvingades skicka ut en pressrelease där de meddelade att engelska små barn även i fortsättningen skall lära sig historia!!
Vilka är det som nojar ur – så fort konkreta förändringar som går i takt med tiden föreslås inom ramen för skolan? Hur kommer det sig att vi nästan har ett ”sakralt” förhållningssätt till skola och kunskapande? Snälla kommentera!!
Digitala kompetenser, i dess dynamiska form, är en nödvändighet för framtidens samhälle, det är ”många” överens om. Trögheten i skolan måste tolkas som något annat än rädsla för ”datorer per se”.
Personligen tror jag trögheten är ett uttryck för osäkerhet och rädsla på ett institutionellt samhällsplan. Arenan för kunskapande har brutits loss! Ett gigantiskt isberg som flyter fritt och som i oroande takt smälts ner i det stora djupa kunskapshavet… som ägs av ingen!
Global-knowledge warming!!
Eva
onsdag 4 mars 2009
Lärarutbildningsutredningen -
Vad ska ingå i vårt remissvar?
Nu sitter några inom LIKA för att formulera sig kring lärarutbildningsutredningen och i sann demokratisk anda vänder jag mig till er som läser vår blogg.
Vad ska ingå i vårt remissvar?
Nu sitter några inom LIKA för att formulera sig kring lärarutbildningsutredningen och i sann demokratisk anda vänder jag mig till er som läser vår blogg.
- Vilket innhåll tycker du är viktigt att få med i ett remissvar?
I vårt projekt koncentrerar vi oss på hur digital kompetens kan komma in på olika sätt i lärarutbildningen. Det sitter mängder av kompetenta personer och formulerar sig kring andra viktiga delar men vi skriver utifrån vårt perspektiv.
För oss är det viktigt att en ny lärarutbildning också utbildar lärare som är familjära med att använda IKT i ett didaktiskt sammanhang där lärandet och eleven är i fokus. Hur kan vi formulera oss på bästa sätt kring detta?
- Hur kommer digital kompetens in på ett naturligt sätt i en ny lärarutbildning?
Jag ser fram emot era inlägg!
/Annika :-)
fredag 23 januari 2009
En förväntansfull januariblogg...
Nu har snart januari passerat och visst undrar man varför tiden alltid måste gå så fort...
Igår träffade vi de nya digital kompetensansvariga vid alla utbildningsvetenskapliga institutioner (SU), GIH, KTH och KMH. Vi blev 25 personer och det blev en intressant eftermiddag. Vi fick möjlighet att dela de förväntningar vi har inför framtiden.
Jag har en dröm...
Visst känner ni igen orden...
Är det förmätet att använda dem när man talar om digital kompetens och inte grundläggande mänskliga rättigheter? För mig är det dock en rättighet att våra barn- och ungdomar får lära sig med hjälp av den digitala verklighet vi faktiskt lever i. Det är deras rätt att inte skolan, och lärarutbildningen, lever ett så separat liv utanför samhället att utanförskap hotar vissa elever. För mig är det här en av de märkligaste klyftor vi upplevt (utbildningshistoriskt) under skolans existens. Undrar vad Dewey m fl hade tänkt? Om jag lyssnar riktigt noga kan jag höra hans viskande röst som talar om demokratisk fostran, learning by doing... Vad betyder det för oss idag? För politiker? För eleverna som e-medborgare? För lärarutbildare?
Erfarenhetsutbytet är ytterst värdefullt och jag önskar också få med skolor som använder IKT i sin vardag.
Vi hörs!
Nu har snart januari passerat och visst undrar man varför tiden alltid måste gå så fort...
Igår träffade vi de nya digital kompetensansvariga vid alla utbildningsvetenskapliga institutioner (SU), GIH, KTH och KMH. Vi blev 25 personer och det blev en intressant eftermiddag. Vi fick möjlighet att dela de förväntningar vi har inför framtiden.
Jag har en dröm...
Visst känner ni igen orden...
Är det förmätet att använda dem när man talar om digital kompetens och inte grundläggande mänskliga rättigheter? För mig är det dock en rättighet att våra barn- och ungdomar får lära sig med hjälp av den digitala verklighet vi faktiskt lever i. Det är deras rätt att inte skolan, och lärarutbildningen, lever ett så separat liv utanför samhället att utanförskap hotar vissa elever. För mig är det här en av de märkligaste klyftor vi upplevt (utbildningshistoriskt) under skolans existens. Undrar vad Dewey m fl hade tänkt? Om jag lyssnar riktigt noga kan jag höra hans viskande röst som talar om demokratisk fostran, learning by doing... Vad betyder det för oss idag? För politiker? För eleverna som e-medborgare? För lärarutbildare?
Erfarenhetsutbytet är ytterst värdefullt och jag önskar också få med skolor som använder IKT i sin vardag.
Får jag ha en dröm till? Då skulle ämnesdidaktiskt forskning kopplat till digital kompetens få vara en del av institutionernas vardag! Vi behöver kunna ge våra oerhört kompetenta didaktiker inom lärarutbildningen, tillsammans med alla erfarna lärare på fältet möjlighet att på ett kritiskt reflekterande sätt forska om vad, hur, när och varför IKT ska användas i undervisningen.
Till sist vill jag rekommendera Stefans Pålssons blogg där många klokheter blir sagda. Han tar även upp hur det går för Norges lärarutbilning och deras satsning på digital kompetens. Här kan vi lära oss saker! http://blogg.skolutveckling.se/omvarld/?p=135
Vi hörs!
måndag 5 januari 2009
Nät och skola för alla - trötta som pigga !
"M vill ha nätskola för skoltrötta" läser och hör jag, så här i nystartstider...
http://nyhetskanalen.se/1.792184/2009/01/04/m_forslag_natskola_for_skoltrott
Bra! är min första tanke! Särskilt som man tydligen har goda erfarenheter av liknande satsningar från såväl England som Nya Zeeland.
Men vad menar moderaterna med Skoltrött? är min andra tanke...
Jag koncentrerar mig på inslaget som jag ser på TV4 lokala nyheter Stockholm ang utspelet (090104) och på en kort artikel i DN, s. 17 090105.
"Om inte eleverna kommer till skolan, så kanske skolan får komma till eleverna" säger Mats Gerdau, som är ordförande i Moderaternas arbetsgrupp. (För skolfrågor? Det har jag inte kollat).
Han är på rätt spår... men det är också Metta Fjelkner som klokt säger att man måste gå på djupet med de problem som ligger bakom att eleven inte är i skolan.
Jag skulle vilja tillägga att det inte räcker med att vara i skolan för att kunskapa. Genom närvaro praktiserar och utvecklar givetvis den enskilde massor av generiska kompetenser. Kunskapande bygger på relation, kommunikation, motivation och en hel del andra ingredienser. Om nu inte skolan, i dess traditionella form, kan "fånga" alla elever, så bör andra former prövas. Nätet är en an dessa, tycker jag.
Det som verkligen oroade mig var en intervju med en tonårig kille på en spelhall som inte tror att Nätskolor skulle fungera för skoltrötta. Han motiverade med att "man skulle bara sitta och spela och chatta och så... ingen skulle nog plugga".
Varför säger han så?
Jag tror att svaret finns i den bild han har av skola och lärande. Det blir uppenbart att skolans strukturer är så väl konstituerade att brytandet av dessa är den första utmaningen. För väldigt många är bilden av skola och lärande att "Göra X antal uppgifter på X tid och redovisa dina kunskaper om dessa i X form".Det är bilden av kunskap som något som kan bockas av och visas upp som dominerar. Oavsett om vi som arbetar med lärande och kunskapande vet att det görs väldigt mycket i skolan för att individanpassa och gå utanför det traditionella för att nå de förväntade målen som styrdokumenten skriver fram.
Nätet borde vara en självklar del av skolan idag, såväl för trötta som för pigga! Det är inget komplement utan en del av grundstrukturen, vilket gör att vi står i en tid av omformning. Vi är på väg att omformulera vad kunskap är och hur den fångas, bemästras, utvecklas osv. Delad kunskap är verklig kunskap, menar vissa. Annars kan den inte utmanas och ifrågasättas! Detta påstående utmanar slutna salstentor utan tillgång till när och kommunikation.
Jag skulle vilja nå den där killen NU!! Plong!! Spelhallschatt...
Fantiserar….
"- Eva, från GIH här...såg dig på TV4 lokal news nyss... kan du snacka en stund?"
"- Who??"
"Lärare som jobbar med att lära lärare använda IT i undervisningen...fast mest är jag en gammal hederlig gympalärare...kan berätta mer när och om vi ses… jag vill veta mer om varför du inte tror på Nätskolor för skoltrötta... har du tid?"
"- hmm, strange... men okido då…Alltså, ja bara tror inte på grejen... de blir spel o chatt å inge plugg...så... ja, ja tro det är kört!"
"-Ok... ingen skola alls för dig då?"
"-he he... nej helst inte...!"
"-Du kan ju redan en hel del...så det går nog bra ändå... skulle vilja lära mig lite av dig... vad kostar det?"
"-??"
"-Spela lite...ja är helkass! Kan jag träffa dig på hallen så kan du visa mig lite..."
"Ok, det verkar helknäppt... Du kan pröva på spelaworldofworldcraft.com, jag kan ge dig lite tips… men kom hit så kan vi snacka..."
Så... skulle vi boka en tid och jag skulle bomba honom med frågor...
Vad är det som trollbinder? Hur tar han sig an utmaningar och svårigheter? Är det alltid kul (att spela)? Måste det alltid vara kul? Vad är det som är kul egentligen? Det som är lätt eller det som först är svårt och sedan bemästras och blir lätt? Belöning och eget ansvar? Hur ser han på det? Vem kan han prata fram tid med? Hur långt är hans framtidsperpektiv? Ett år? Sex månader? Vad har han för drömmar?
...så skulle vi hålla kontakt...och jag skulle få honom att jobba för ett VG i mitt ämne Idrott och hälsa... för det spelande han gör virtuellt skulle jag visa att han har nytta av i det fysiska rummet. Han skulle se att han blev ännu starkare och uthålligare såväl virtuellt som fysiskt genom att våga välja och ta sig an nya utmaningar och erfara nya svårkula saker.
Nätet skulle vara vårt kommunikationscentrum, vår skola, vår gympasal..
För när allt kommer kring bygger det på relation och kommunikation...
det är jag säker på att jag hittar om jag söker på erfarenheterna från England och Nya Zeeland - och just detta att PLONG! vara där - det är det som är det stora med "tekniken".
Tekniken i sig kan aldrig göra oss pigga - endast vår relation i den, till den och genom den!
Eva
torsdag 18 december 2008
En glädjens dag!
Inte bara för att det snart är jul, klapparna inköpta och julstämning infinner sig ;-) ...
Vad har då hänt?
Jo, vi har länge upplevt att vi behöver vara många för att kunna arbeta med digital kompetens inom lärarutbildningen, speciellt en så stor utbildning som man har inom LIKA-högskolorna.
Vi har precis fått nomineringarna och besluten är tagna. Nu har vi 15 nya medarbetare som vi kallar digital kompetensansvariga vid institutioner och högskolor.
Vad innebär det att vara digital kompetensansvarig?
Uppdraget innefattar en tredelad funktion:
1. Pedagogisk utvecklare och inspiratör
Digital kompetensansvarig ska inspirera till nya former för lärande, undervisning, examination och bedömning med IKT-inslag. Här kan särskild hänsyn tas till praktik/VFU-delen. I denna roll ingår att hjälpa till att ordna kompetensutveckling för lärarutbildare för att de ska kunna genomföra sin undervisning på ett adekvat sätt. På detta sätt ökar lärarutbildarnas digitala kompetens vilket i sin tur gör att studenterna får en utbildning i tiden.
2. Planering och utvärdering
I uppdraget ingår att tillsammans med studierektor, programansvarig, kursansvarig samt arbetslag genomlysa all lärarutbildning med målet att integrera IKT i utbildningen. En viktig del av arbetet innebär att se över utbildnings- och kursplanernas innehåll.
3. Nätverksmedverkan
Digital kompetensansvarig ska samverka och delta i ett institutions- och högskoleövergripande samarbete och erfarenhetsutbyte. I detta nätverk planeras även en gemensam årlig rapport kring vad som sker vid respektive högskola och institution. En annan viktig del är nätverka med VFU-områden. Detta för att knyta kontakter och samarbeta inom respektive ämnesområde och IKT.
En digital kompetensansvarig ska vara en nyfiken, nytänkande pedagog med intresse för att utveckla IKT vid institutionen och vara med att planera så studenter och lärarutbildare får möjlighet att öka sin digitala kompetens.
Vad tror ni om det här?
Från en glad processledare som önskar alla en
God Jul och ett Gott Nytt År
Inte bara för att det snart är jul, klapparna inköpta och julstämning infinner sig ;-) ...
Vad har då hänt?
Jo, vi har länge upplevt att vi behöver vara många för att kunna arbeta med digital kompetens inom lärarutbildningen, speciellt en så stor utbildning som man har inom LIKA-högskolorna.
Vi har precis fått nomineringarna och besluten är tagna. Nu har vi 15 nya medarbetare som vi kallar digital kompetensansvariga vid institutioner och högskolor.
Vad innebär det att vara digital kompetensansvarig?
Uppdraget innefattar en tredelad funktion:
1. Pedagogisk utvecklare och inspiratör
Digital kompetensansvarig ska inspirera till nya former för lärande, undervisning, examination och bedömning med IKT-inslag. Här kan särskild hänsyn tas till praktik/VFU-delen. I denna roll ingår att hjälpa till att ordna kompetensutveckling för lärarutbildare för att de ska kunna genomföra sin undervisning på ett adekvat sätt. På detta sätt ökar lärarutbildarnas digitala kompetens vilket i sin tur gör att studenterna får en utbildning i tiden.
2. Planering och utvärdering
I uppdraget ingår att tillsammans med studierektor, programansvarig, kursansvarig samt arbetslag genomlysa all lärarutbildning med målet att integrera IKT i utbildningen. En viktig del av arbetet innebär att se över utbildnings- och kursplanernas innehåll.
3. Nätverksmedverkan
Digital kompetensansvarig ska samverka och delta i ett institutions- och högskoleövergripande samarbete och erfarenhetsutbyte. I detta nätverk planeras även en gemensam årlig rapport kring vad som sker vid respektive högskola och institution. En annan viktig del är nätverka med VFU-områden. Detta för att knyta kontakter och samarbeta inom respektive ämnesområde och IKT.
En digital kompetensansvarig ska vara en nyfiken, nytänkande pedagog med intresse för att utveckla IKT vid institutionen och vara med att planera så studenter och lärarutbildare får möjlighet att öka sin digitala kompetens.
Vad tror ni om det här?
Från en glad processledare som önskar alla en
God Jul och ett Gott Nytt År
tisdag 9 december 2008
En hållbar lärarutbildning - är vad som diskuteras nu
Precis kl. 11.oo på onsdagen den 3:e december bänkade sig många framför webben för att följa presskonferensen ang. utredningen En hållbar lärarutbildning, som ensamutredaren Sigbritt Franke lade fram. http://www.regeringen.se/sb/d/11220
Vi befann oss, tillsammans med 2000 andra delegater på OnLineEduca konferensen (http://www.online-educa.com), vid tillfället. Utredningen stod också i fokus senare på eftermiddagen då KK stiftelsen anordnade ett seminarium tillsammans med Svenskt näringsliv, OECD, det nya nätverket för IT i Lärarutbildningen, våra systerprojekt och ytterligare några intressenter.
Det var en ganska samlad trupp som resonerade. Några hade hunnit läst mer, andra mindre. Det positiva som nästan alla lyfte fram var att IT lyfts fram som en av fyra baskompetenser, att utredaren refererar till våra projekt (LIKA, Ung Kommunikation och kompLIT) som goda exempel på "integrerad digital kompetens" i motsats till "en valbar IT/Datakurs". Vidare tyckte samtliga att det är positivt att forskning inom IKT och lärande nu får en stärkt möjlighet.
Kritiska röster hävdade att utredningen har en ambivalent inställning till IT. Vad är IT? Det framkommer inte i utredningen...Tack och lov! Säger jag då och ber en bön om att vi inte ska fastna i definitionsträsket och bränna ett par hundra miljoner på att försöka definiera ett rörligt mål!!Flera pekade också på att digital kompetens och IT inte är framskrivet som exempel på kriterier för examensrätt. Någon menade också att "integrering" måste vara tydlig så att kompetensen inte försvinner i allmänna formuleringar.
Dessutom diskuterades utredarens formuleringar om att ”...läraren skall återfå en del av den auktoritet som gått förlorad, pga. den snabba utvecklingen...(OBS! fritt citerat från minnet). Läraren som navigator och mentor tycktes vara överskuggad av bilden av framtidens lärare "som den som åter vet bäst - där framme vid katedern!"
En av huvuduppgifterna för det nya nätverket för IT i lärarutbildningen blir att stötta "skribenter" som skall komma med remiss-svar på Utredningen.
Det gäller, först och främst, att se till att någon som har kompetens inom området, finns med och skriver remiss-svar, menar jag.
Lärarutbildningskonventet kommer att få frågan om remiss-svar på sitt bord vid mötet nu (denna vecka?) och hur man kan stötta enskilda lärosäten via nätverket i den här frågan.
Personligen är jag glad över att IT och digital kompetens nämns så pass tydligt och ändå lämnar utredaren en öppen arena för att fylla på med innehåll...för där tror jag att underifrån perspektivet är oerhört viktigt. Bottom up!
Jag önskar, för det får man göra så här till jul.... Att studenter från alla lärosäten med lärarutbildning är med och bidrar i debatten så att politiker och andra beslutsfattare ser deras visioner i deras kommande lärarprofession! Att vilja undervisa i en kontext i takt med samhället - borde inte vara ett "udda" mål?
Läs mer om vad Yngve Wallin på KK stiftelsen skriver på bloggen Framtidens Lärande https://mail.gih.se/exchweb/bin/redir.asp?URL=http://www.kks.se/templates/Blog/Blog.aspx?id=11875%26edit=true
Vi befann oss, tillsammans med 2000 andra delegater på OnLineEduca konferensen (http://www.online-educa.com), vid tillfället. Utredningen stod också i fokus senare på eftermiddagen då KK stiftelsen anordnade ett seminarium tillsammans med Svenskt näringsliv, OECD, det nya nätverket för IT i Lärarutbildningen, våra systerprojekt och ytterligare några intressenter.
Det var en ganska samlad trupp som resonerade. Några hade hunnit läst mer, andra mindre. Det positiva som nästan alla lyfte fram var att IT lyfts fram som en av fyra baskompetenser, att utredaren refererar till våra projekt (LIKA, Ung Kommunikation och kompLIT) som goda exempel på "integrerad digital kompetens" i motsats till "en valbar IT/Datakurs". Vidare tyckte samtliga att det är positivt att forskning inom IKT och lärande nu får en stärkt möjlighet.
Kritiska röster hävdade att utredningen har en ambivalent inställning till IT. Vad är IT? Det framkommer inte i utredningen...Tack och lov! Säger jag då och ber en bön om att vi inte ska fastna i definitionsträsket och bränna ett par hundra miljoner på att försöka definiera ett rörligt mål!!Flera pekade också på att digital kompetens och IT inte är framskrivet som exempel på kriterier för examensrätt. Någon menade också att "integrering" måste vara tydlig så att kompetensen inte försvinner i allmänna formuleringar.
Dessutom diskuterades utredarens formuleringar om att ”...läraren skall återfå en del av den auktoritet som gått förlorad, pga. den snabba utvecklingen...(OBS! fritt citerat från minnet). Läraren som navigator och mentor tycktes vara överskuggad av bilden av framtidens lärare "som den som åter vet bäst - där framme vid katedern!"
En av huvuduppgifterna för det nya nätverket för IT i lärarutbildningen blir att stötta "skribenter" som skall komma med remiss-svar på Utredningen.
Det gäller, först och främst, att se till att någon som har kompetens inom området, finns med och skriver remiss-svar, menar jag.
Lärarutbildningskonventet kommer att få frågan om remiss-svar på sitt bord vid mötet nu (denna vecka?) och hur man kan stötta enskilda lärosäten via nätverket i den här frågan.
Personligen är jag glad över att IT och digital kompetens nämns så pass tydligt och ändå lämnar utredaren en öppen arena för att fylla på med innehåll...för där tror jag att underifrån perspektivet är oerhört viktigt. Bottom up!
Jag önskar, för det får man göra så här till jul.... Att studenter från alla lärosäten med lärarutbildning är med och bidrar i debatten så att politiker och andra beslutsfattare ser deras visioner i deras kommande lärarprofession! Att vilja undervisa i en kontext i takt med samhället - borde inte vara ett "udda" mål?
Läs mer om vad Yngve Wallin på KK stiftelsen skriver på bloggen Framtidens Lärande https://mail.gih.se/exchweb/bin/redir.asp?URL=http://www.kks.se/templates/Blog/Blog.aspx?id=11875%26edit=true
tisdag 2 december 2008
LIKA projektet till Berlin... men egentligen borde
inte bara jag åka...(mer om det längre ner;)
I morgon, onsdag 3 dec åker vi till Berlin för att delta i årets OnLine Educa konferens tillsammans med KK stiftelsen, våra systerprojekt Ung Kommunikation och KomPLIT.
Under temat "Teaching and Training Skills for the 21st Century" skriver man:
"Changes in teaching and learning call for new players in the field. Are traditional teachers now obsolete or can they adapt to new styles of teaching and training? What competencies do trainers need for teaching Generation Y students and are these different to teaching lifelong learners? Are ICT competency standards an adequate way to assess teachers’ potential in the classroom?" "...In education, are the standards of teaching being monitored and supported and how can faculty and other teaching staff adapt to the needs of students?"
Stora viktiga frågor lyfts fram och inom LIKA ser vi LIKA mycket fram emot "de viktiga mötena" och "de spännande dialogerna" i KK stiftelsens monter som att kunna ta del av Keynotes, workshops och seminarier.
Vi kommer att medverka i två sessions under våra konferensdagar. En har fokus på just Future Skill och i denna session deltar också Svenskt Näringsliv, KK stiftelsen och det nya nätverket för IT i Lärarutbildningen. Det ska bli spännande. Session nr två handlar om den kommande kartläggningen som AnnBritt Enochsson gör på uppdrag av OECD och som handlar om OELR (Open Educational Learning Resources). Myclet på agendan alltså...
Det ska bli intressant och roligt att medverka, och jag skulle inte bli förvånad om det är den viktiga "korridorstiden där de spännande mötena uppstår" som kommer att ge mest. Vi får se!
Det slår mig, och kanske ska man inte skriva det här... nu när man jobbat för att koordinera allt och "läst in sig"... att jag nog är den som allra minst behöver åka, på den här konferensen.
Jag önskar jag kunde bjuda med mig hela GIH och låta studenter och mina kollegor (vilka vissa är av världsklass) få vara med. Jag skulle locka med Berlin, öl och muren... men sen skulle jag låta dem sitta på första bänk och lyssna på Opening Plenary - som handlar om Learning and Culture och vilka utmaningar som ligger framför alla som på något sätt tillhör "Utbildningsarenan".
Jag skulle låta dem mingla runt och bli inspirerade men också kritiskt granska Geschäftet som också är del av OnLineEduca... Till slut skulle vi ha en egen Workshop under temat "Utan tak" - för att på ett kreativt sätt visualisera längtan och drivkrafter för kunskapande och undervisning.
Flytande på golvet skulle två frågor projiceras:
"Vad skulle du förändra i din undervisning, om du fick obegränsade resurser?" och "Vad skulle du önska för att kunskapandet skulle utvecklas, om du fick obegränsade resurser?".
Varför vill jag lägga till "obegränsade resurser? jo, det ökar nämligen trycket på förmågan att lyfta fram det didaktiska perspektivet, modeller och metoder...mm. Aldrig så många tekniska lösningar skapar på egen hand förändring om inte mod, nyfikenhet och kritiska ögon tränger undan rädsla, passivitet och okritisk förmåga.
Till sist skulle vi sätta upp en redovisningssession där vi genom kroppslig gestaltning, text, bild, ljud, lus och rörelse skulle presentera morgondagens lärande... så att "förståsigpåare", "påverakare" och "beslutsfattare" skulle gesen positiv bild av "lärare som vill och studenter som kan ska kunna lära mer!".
Jag talar alltså om det breda, svårfångade begreppet Digital kompetens - men kan lätt också bryta upp det till IKT och IT om det blir nödvändigt.
Det viktiga är nu är att inte fastna i teoretisk, svårfångad "defintionsforskning" som kan leda till att den sena majoriteten i svensk lärarutbildning bli ytterligare försenade.
Mina barnbarn ska ha rätt att möta lärare som under sin lärarutbildning kritiskt fått fundera kring hur kunskapandet och synen på kunskap ändrats sedan Internets genombrott.
De ska kunna lära mina barnbarn att kollaborera, tävla och skapa i kooperativa miljöer, för det är bl.a. det som kommer leda till framgång såväl på ett individuellt som på ett nationellt plan.
Eva..packed and almost ready
"Changes in teaching and learning call for new players in the field. Are traditional teachers now obsolete or can they adapt to new styles of teaching and training? What competencies do trainers need for teaching Generation Y students and are these different to teaching lifelong learners? Are ICT competency standards an adequate way to assess teachers’ potential in the classroom?" "...In education, are the standards of teaching being monitored and supported and how can faculty and other teaching staff adapt to the needs of students?"
Stora viktiga frågor lyfts fram och inom LIKA ser vi LIKA mycket fram emot "de viktiga mötena" och "de spännande dialogerna" i KK stiftelsens monter som att kunna ta del av Keynotes, workshops och seminarier.
Vi kommer att medverka i två sessions under våra konferensdagar. En har fokus på just Future Skill och i denna session deltar också Svenskt Näringsliv, KK stiftelsen och det nya nätverket för IT i Lärarutbildningen. Det ska bli spännande. Session nr två handlar om den kommande kartläggningen som AnnBritt Enochsson gör på uppdrag av OECD och som handlar om OELR (Open Educational Learning Resources). Myclet på agendan alltså...
Det ska bli intressant och roligt att medverka, och jag skulle inte bli förvånad om det är den viktiga "korridorstiden där de spännande mötena uppstår" som kommer att ge mest. Vi får se!
Det slår mig, och kanske ska man inte skriva det här... nu när man jobbat för att koordinera allt och "läst in sig"... att jag nog är den som allra minst behöver åka, på den här konferensen.
Jag önskar jag kunde bjuda med mig hela GIH och låta studenter och mina kollegor (vilka vissa är av världsklass) få vara med. Jag skulle locka med Berlin, öl och muren... men sen skulle jag låta dem sitta på första bänk och lyssna på Opening Plenary - som handlar om Learning and Culture och vilka utmaningar som ligger framför alla som på något sätt tillhör "Utbildningsarenan".
Jag skulle låta dem mingla runt och bli inspirerade men också kritiskt granska Geschäftet som också är del av OnLineEduca... Till slut skulle vi ha en egen Workshop under temat "Utan tak" - för att på ett kreativt sätt visualisera längtan och drivkrafter för kunskapande och undervisning.
Flytande på golvet skulle två frågor projiceras:
"Vad skulle du förändra i din undervisning, om du fick obegränsade resurser?" och "Vad skulle du önska för att kunskapandet skulle utvecklas, om du fick obegränsade resurser?".
Varför vill jag lägga till "obegränsade resurser? jo, det ökar nämligen trycket på förmågan att lyfta fram det didaktiska perspektivet, modeller och metoder...mm. Aldrig så många tekniska lösningar skapar på egen hand förändring om inte mod, nyfikenhet och kritiska ögon tränger undan rädsla, passivitet och okritisk förmåga.
Till sist skulle vi sätta upp en redovisningssession där vi genom kroppslig gestaltning, text, bild, ljud, lus och rörelse skulle presentera morgondagens lärande... så att "förståsigpåare", "påverakare" och "beslutsfattare" skulle gesen positiv bild av "lärare som vill och studenter som kan ska kunna lära mer!".
Jag talar alltså om det breda, svårfångade begreppet Digital kompetens - men kan lätt också bryta upp det till IKT och IT om det blir nödvändigt.
Det viktiga är nu är att inte fastna i teoretisk, svårfångad "defintionsforskning" som kan leda till att den sena majoriteten i svensk lärarutbildning bli ytterligare försenade.
Mina barnbarn ska ha rätt att möta lärare som under sin lärarutbildning kritiskt fått fundera kring hur kunskapandet och synen på kunskap ändrats sedan Internets genombrott.
De ska kunna lära mina barnbarn att kollaborera, tävla och skapa i kooperativa miljöer, för det är bl.a. det som kommer leda till framgång såväl på ett individuellt som på ett nationellt plan.
Eva..packed and almost ready
tisdag 27 maj 2008
Kommer mina och dina barn-barn gå i skolan?
Ja - svarar jag spontant, men kanske inte för att lära ur ett traditionellt perspektiv utan snarare för att finna fast mark för den s.k. socialiseringsprocessen.
Vi har en tendens att sträcka på oss i Sverige - när det gäller lärande och i många fall tycker jag det är bra! Särskilt raka i ryggen blir vi när andra länder talar om utbildning och skola som ett hot mot deras nations framtida position och utveckling.
Hur är det egentligen? Hur långt efter - före eller snett åt höger befinner vi oss? Jag ser stora skillnader och sträcker på mig men i samma stund kröks ryggen och så faller jag ner i en "maja" - "vi har precis samma problem som de", tänker jag.
Se videon som engagerar bloggarna i utbildningssfären "Learaning to change - changing to learn"
Skulle videon kunna vara utgångspunkt i ett seminarium på lärarutbildningen? Jag tror givetvis det... men vad säger du?
Eva... som vill bli mormor - but not yet:)
Vi har en tendens att sträcka på oss i Sverige - när det gäller lärande och i många fall tycker jag det är bra! Särskilt raka i ryggen blir vi när andra länder talar om utbildning och skola som ett hot mot deras nations framtida position och utveckling.
Hur är det egentligen? Hur långt efter - före eller snett åt höger befinner vi oss? Jag ser stora skillnader och sträcker på mig men i samma stund kröks ryggen och så faller jag ner i en "maja" - "vi har precis samma problem som de", tänker jag.
Se videon som engagerar bloggarna i utbildningssfären "Learaning to change - changing to learn"
Skulle videon kunna vara utgångspunkt i ett seminarium på lärarutbildningen? Jag tror givetvis det... men vad säger du?
Eva... som vill bli mormor - but not yet:)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
