guitar

På Youtube Feb 2006 - samtida med LIKA projektets launch! Mycket vatten under broarna sen dess! Tänk er en tillvaro utan YouTube!?

En rik flora

Igår redovisade vi vårens aktiviteter på Learning Lab, Kungliga Tekniska Högskolan. Man blir riktigt inspirerad över alla processer som sker i projektet. Från Stockholms universitets (SU) sida är det spännande att se vad som händer vid de övriga högskolorna men det sker mycket även vid våra åtta utbildningsvetenskapliga institutioner.

Här kommer ett axplock från vårens 46 aktiviteter vid SU.
En stor mängd workshops har hållits och ett stort arbete är kursplanearbetet där IKT ska finnas med som en naturlig del. Alla institutionerna arbetar med detta.

Vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap har man i undervisningssyfte upprättat ett bild- och videoarkiv för att kartlägga hur barn framställs i media. Tanken är att detta kan användas som åskådningsmaterial, diskussionsmaterial, i examinationsuppgifter mm. Media är av stor vikt för denna institution och bara videoarkivet innehåller nu 300 timmar där familjelivets aspekter speglas.

Institutionen för utbildningsvetenskaplig med inriktning mot språk och språkutveckling har satsat på en mängd aktiviteter som rör portfolioarbete, distansundervisning, kompetensutveckling gällande legala frågor och interaktiva tavlor. Både lärarutbildare och studenter har tillgång till olika typer av interaktiva tavlor.

Specialpedagogiska institutionen har satsat på ett internationellt samarbete mellan Litauen, Finland, Norge och Sverige där studenter från dessa länder tillsammans studerar ämnet autism på distans och har gemensamma träffar. Studenter samt lärare använder sig av olika IT- hjälpmedel som videokonferenssystem, webbplattform Mondo och Skype för lärandet. En annan spännande aktivitet är att spela in månadens föreläsningar som läggs upp på institutionens hemsida. Syftet är att sprida kunskap om specialpedagogik till lärare och andra intresserade utanför universitetet.

Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbetet har satsat på att genomlysa alla aktuella kursplaner för profilområdet förskola samt nya kursplaner inför den nya lärarutbildningen som kommer om något år. Kompetensutveckling i Adobe Connetct Pro har också skett då man velat visa hur detta verktyg kan användas för trepartssamtal inom VFU, för handledning och föreläsningar. För institutionen har det också varit av stor vikt att det finns ett bra utvärderingsverktyg. Syftet med utvärderingar och hur man arbetar med detta har diskuterats med studenter m fl. Ett speciellt utvärderingsverktyg, Proof, har köpts in och kompetensutveckling skett.

Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik har satsat på e-juridik, workshops av olika slag, kompetensutvecklats sig ämnesdidaktiskt med hjälp av litteratur, nätverkat med kommuner, arbetat med olika typer av interaktiva tavlor, skapat distanskurser mm. Nu är alla undervisningssalar utrustade med olika typer av interaktiva tavlor.

Pedagogiska institutionen satsar på att utveckla digitala portföljer för studenterna. Syftet är att utveckla ett digitalt stöd som ska fungera i undervisningssammanhang och fungera som en sammanhållande struktur i utbildningen.

Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap har förutom workshops satsat på att utveckla användandet av nätresurser för de olika samhällsvetenskapliga ämnena i skolan. Lärarutbildarna har också velat säkerställa att digitala kompetenser lyfts fram i förväntade studieresultat i kursplaner och genomförandebeskrivningar i kurshandledningar. Lärarutbildarna vill synliggöra var studenterna får de olika digitala kompetenserna genom att synliggöra en progression. Under en heldag för alla 25 lärarutbildare arbetade man med hur olika digitala kompetenser lyfts fram på ett tydligare sätt i kursplaner och kursbeskrivningar; tidigt, i mitten och i slutet av lärarutbildningarna beroende på var de olika kurserna ligger.

Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska estetiska och praktiska kunskapstraditioner har haft en mycket aktiv vår. Deras uppbyggnad av den Digitala Ateljén är av central betydelse. En utvecklingsgrupp fortsätter att utveckla ateljén utifrån avdelningarnas behov och önskemål. I inriktningskurser (bild, musik och drama) har man arbetat integrerat med VFU kring gemensamma uppgifter där mobila tekniker för dokumentation, kommunikation, presentation och reflektion ingår. Institutionen har även haft gästlärare från Storbritannien och Kina som medverkat vid en seminarieserie samt vid kurser som syftar till att belysa IKT-användningen inom lärarutbildningen internationellt.

Våren har varit rik på aktiviteter och detta är bara några exempel.

En lärare berättade om att hon använde mobila lösningar för att uppnå en breddad relation till sina elever. Istället för att enbart använda dator/webb utnyttjade hon även mobil teknik. Med mobil användning ökade kontakterna över dygnet. Dels tidigt på morgonen och dels sent på kvällen var eleverna uppkopplade med sina mobiler till klassens och skolans mobila site. Detta ledde till starkare relationer mellan eleverna och skolan. Systemet skapade också ett utbildningsvärde genom att eleverna var ”taggade” och deras individuella studieprofil och intressen registrerades i en databas vars data användes för undervisningsplanering och kvalitetsuppföljning.
OK, det var inte riktigt storyn ovan jag hörde på föredraget på Mobile Life i Stockholm för en tid sedan.
Istället får vi byta ut ”läraren” till en representant för företaget ”IDG” och ”eleverna” till ”kunderna”. ”Utbildningsvärde” får vi byta ut till ”affärsvärde” mm. Men håll med om att det är spännande när redskap finns som kan öka kommunikationen och gemenskapen och dessutom tillhandahålla information i olika former och i olika kombinationer.
För det är kombinationerna av olika utbildnings- och studieformer som är viktiga! Det framkommer bland annat i en undersökning http://www2.ed.gov/rschstat/eval/tech/evidence-based-practices/finalreport.pdf som genomförts av amerikanska utbildningsdepartementet.
“..blended instruction has been more effective, providing a rationale for the effort required to design and implement blended approaches. Even when used by itself, online learning appears to offer a modest advantage over conventional classroom instruction. “ sid xvii
Slutsatser som dras i rapporten är att utbildning on-line inte är överlägset som form, utan att det är kombinationen av formerna som medger extra material, extra tid för studier och utökade möjligheter till samarbete och därmed bättre lärande. Trevlig sommar!

Bäst i klassen - en Vintage propp!

Bäst i klassen känns som ett second hand fynd! En nytvättad gammal skjorta med stärkta kragar och manschetter. Lite vintage om man vill vara snäll!

Lennart Axelsson, projektledare i "Ung kommunikation" sammanfattar det väl i sin Blog från 12/2. http://ungkommunikation.blogg.se/2010/february/forslaget-till-ny-lararutbildning.html

IT perspektivet lyfts fram i bilaga 1 som ett av fyra övergripande perspektiv som skall genomsyra hela lärarutbildningen. Ändå tycks det som om proppen i sin helhet saknar just det perspektivet.

Att vara bäst i klassen 2010 och framöver kräver förmåga att se bortom den traditionella föreställningen om Skola och lärande. IT och digital kompetens är en viktig förutsättning för att säkerställa att lärarprofessionen blir attraktiv. Bara då kan vi attrahera de bästa studenterna till våra lärarutbildningar.

Vilka är då de bästa studenterna? Är det kanske studenter som under sin utbildning vågar, växer och vill? Studenter som examineras med djup och bred ämneskompetens, mod och nyfikenhet för att driva en skolutveckling i takt med samhället.

Vintage är bra på många sätt! Man återanvänder, man tar något man haft förut, man lägger till eller ändrar lite. Vintage romantiserar, förstärker ofta föreställningar och ger en doft av svunna tider.

Det är trendigt – visst! Men en ny Lärarutbildning med ambitionerna att vara Bäst i klassen måste vara mer än trendig för att slå Internationellt!

Eva Fors, processledare LIKA projektet

Digital portfölj för alla lärarstudenter

Digital portfölj för alla studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning

Under 2009 startades en intressant verksamhet upp där LIKA-projektet, Universitetspedagogiskt centrum, Regionalt utvecklingscentrum och IT-avdelningen vid Stockholms universitet deltar. En helt ny bedömningsmodell för VFU kommer att användas, detta enligt ett beslut i Lärarutbildningsnämnden (LUN) vid SU. I LUN har man tagit ett beslut att ett system för digital portföj bör utvecklas för att underlätta samtal mellan deltagande parter.

(…) att utveckla ett system för en digital portfölj där studenten ges möjlighet att med stöd av lärare formulera förväntade studieresultat för sin egen utveckling samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen, och att LUK/RUC får i uppdrag att lämna förslag till hur detta arbete ska genomföras. (LUN 11/6 2009, p.8)

I underlaget för beslutet till LUN-mötet 20090611 finns följande skrivning om digital portfölj:

Ett mål bör vara att utveckla ett system för en digital portfolio där studenten ges möjlighet att med stöd av lärare formulera förväntade studieresultat för sin egen utveckling samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen. Ett sådant arbetssätt syftar till att stödja studenten i att utveckla sin förmåga till självbedömning, att synliggöra sitt lärande och kunskapsbildning och sätta den i relation till kursens förväntade studieresultat. Ett annat syfte är att öka studentens aktivitet och ansvarstagande för den egna utvecklingen.

Personer som kommer att beröras av denna examinations- och bedömningsmodell blir involverade över lång tid, flera år, och omfattar studenter (idag ca 5600), VFU-lärare och kurslärare, totalt ca 10 000 personer. Digital portfölj möjliggör en unik kommunikation mellan dessa parter. Den berömda röda tråden och ett helhetsperspektiv där kontinuitet, progression samt tranparens inom VFU möjliggörs tack vare den digitala tekniken. Studenten kan tillsammans med involverade lärare kan formulera förväntade studieresultat för sin egen utveckling samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen.

Förutom arbetsgruppen och en referensgrupp kommer fler att medverka. Vi startar med pilotgrupper i matematik och lärarprogrammet med inriktning mot förskolan redan VT 2010. En ordentlig utvärdering kommer att ske och därefter fortsatt arbete.

Läs gärna mer på: http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=10319&a=69643

Förutom denna VFU-portfölj har en ämnesdidaktisk portfölj skapats för en del av våra språkstudenter. Vid institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling vill man följa studenternas progression inom ämnesdidaktiska studier. Vi ser fram emot studenternas synpunkter och erfarenheter kring detta!

Snart ett år som DKA

Jag har haft förmånen att delta i LIKA-projektet för min institutions räkning. Ett uppdrag som jag har gillat från början. Parrallellt med uppdraget har jag haft en grupp studenter som har fått vara med i min utveckling. Efter tre kurser har de blivit bekanta med interaktiva tavlor, de har arbetat med Geogebra, powerpoint, foto, excel, microsoft equation, program för mindmaps, filmer från youtube, länkar mm. Gensavaret har varit positivt och behovet att veta mer växer.
I kursen som pågår nu har de fått skriva utvärderingar kring IKT och lärande. En student menar att: "Jag anser att IKT borde vara en obligatorisk grundkurs för samtliga studenter som utbildar sig till lärare." Efter att ha arbetat med ett program för mindmap till en redovisning säger en annan student att: "Jag ska försöka använda mig av det på min vfu, där jag tidigare sett ett planlöst, tidskrävande surfande efter information… som oftast resulterat klippa och klistra utan källhänvisning."
I övrigt framkommer det att flera känner sig säkrare på att använda olika tekniska hjälpmedel inför en klass. Flera skriver om vikten av att hålla jämn takt med eleverna vad det gäller teknik och att lärare måste vara insatta i elevens värld för att kunna möta och skapa intresse i undervisningen. Studenterna menar också att utvecklingen går fort och att det kan vara tidskrävande att hålla sig ajour med olika program osv. De menar att behovet av IT-pedagoger är stort.
Interaktiva tavlor har varit en del av undervisningen i varje kurs. Studenterna uttrycker att de är väldigt nöjda med vad de har lärt sig. En student uttrycker sig så här: "Att den är en del av undervisningen både för lärare och mig som student under hela studietiden gör att jag lär mig på ett bra sätt. Att lärarna använder den på ett inspirerande sätt gör att jag lär mig mer och vill använda den. Det är däremot viktigt att den används som ett verktyg och att det inte bara blir fokus på den."
"Sedan lärarprogrammets början har jag lärt mig mycket om hur man kan använda IKT i undervisningen, då vi använt olika webb- och medieresurser i våra seminarier och redovisningar."
Även kollegorna har varit delaktiga i arbetet, både med att utbilda sig och med att utveckla kurser och integrera IKT i kursplaner. Behovet och viljan att delta är påtagliga, problemet är ofta tiden. För att ligga före annan planering har jag lagt ut 8 tillfällen till fortbildning under vt2010, med möjlighet till mer om behov finns.
Något annat som jag håller på med nu är att hitta bra kurslitteratur till olika kurser. Studenternas utvärderingar visar på vad vi har gjort och hur IKT har använts, om det kom till en teoretisk grund skulle det lyfta ett steg till.
Det skulle inte förvåna mig om några av mina studenter kommer att skriva examensarbeten med innehåll kring IKT och lärande!

IT i sig kan i sig inte...

förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflektera över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik. Det ökade IT-användandet inom distansutbildning, inom lärar- och förskol-lärarlyftet men också inom ordinarie undervisning, ställer också krav på pedagogernas digitala kompetens."

Så (politiskt) korrekt skriver Per Thullberg, GD vid Skolverket och undervisningsrådet Christina Szekely i Skolverkets bedömning - utvecklingsbehov avseende IT-användningen i skolan, på uppdrag av regeringen.

Formuleringen är inte ny. Det är nästan så att man förväntar sig att den ska stå där. ”IT i sig kan inte...” om man inleder så riskerar man inte att stöta sig med dem som annars lätt kan hävda att man har en icke kritiskt förhållningssätt till IT.

Själv är jag lika kritisk till IT som till analoga verktyg för informationshantering, kommunikation och administration. Om vi tar "boken" som exempel, som ofta är metaforen för kontrahenten till IT, så kan den i sig lika lite som IT förbättra elevers lärande.

Förslagen som de lämnar i slutet av rapporten bejakar jag och också motiveringarna till dessa. En nationell strategi skulle kanske kunna tjäna som ett viktigt växeldrag.

Något som man förståss inte nämner, för det är inte politiskt korrekt och hör inte heller hemma i den här typen av skrivningar, är att föreslå en Nationell strategi för Mod i skolan!

Att skapa förändringar innebär att ofta att man måste våga välja bort. Det talas om att INföra IT och genast uppfattas det som ett tillägg. Något "ytterligare" som skall IN i skolan. Något nytt som kräver att man förstår hur man ska handskas med det och som givetvis kräver att lärandet (den där mystiska processen) stärks.

Att som pedagog, rektor, kommun, lärarutbildare våga satsa på IT tycker jag visar på ett mod som är en av hörnstenarna inom utbildning.

Det digitala sociala samhälle som skolan idag ingår i men i stora avseenden inte är en del av kräver modiga medborgare. En modig människa är nyfiken och öppen samtidigt som hon är kritisk och självständig.

En nationell strategi för att införa lite mer mod på alla nivåer skulle sannolikt inte göra någon skillnad om det endast blir ett skriftligt dokument utan levande budbärare runt om i vårt avlånga land.

Vad som däremot kan göra skillnad är modiga skolchefer, rektorer och pedagoger som vågar välja bort en del av det traditionella för att med öppet sinne se vad som händer.

Blivande lärare, som examineras från Svenska lärarutbildningar, måste vara utrustade med mod för att gå ut och driva på förändringsarbetet i skolan. De ska med självklarhet efterfråga egen dator som arbetsredskap, fråga efter vilka kommunikationsforum skolan använder för att skapa dialog med föräldrar och det omgivande samhället. De ska efterfråga vilken strategi skolan har för vidareutbildning inom IT. De skall sist men inte minst peka på att de är utrustade med digitala kompetenser och färdigheter för att undervisa i 2000 talets skola och att de förväntar sig att kunna jobba utifrån detta och inte tvingas in i ett ”gamla strukturer” där deras nyvunna kunskaper riskerar att gå förlorade.

En modig, nyfiken människa skall premieras och det önskar jag att rektorer och skolchefer gör, varje dag när de möter nyutexaminerade lärare.

Om de inte gör det… fråga oss då, på lärarutbildningarna!! ”Vad ger vi och vad ger vi inte!” Ställ krav och rikta blicken framåt och upp!

Eva