Implementering kräver sin tid, organisation och mycket tålamod.
Förändringen ligger i luften men varför ska det ta en sån tid? Otåligt vill man att alla ska förstå varför digital kompetens ska finnas lite överallt i en utbildning. Varför inte genomsyra utbildningen som det står i nya lärarutbildningsförslaget?
Varför är det inte så?
Nedan listar jag några exempel från den erfarenhet jag delar med många andra lärarutbildare och planerare på utbildningsförvaltningar samt den forskning som finns inom området.
Det krävs både ett uppfrån och ett nedifrån perspektiv.
Om en genomgripande implementering ska kunna ske måste alla i ledningen "vara med på tåget" och inse att de signaler som skickas uppifrån bör vara klara och instruktiva. Implementeringen bör ske systematiskt och är något som måste organiseras, planeras för samt följas upp inom organisationen. Detta är i sig en ledningsfråga.
Om implementeringen ska lyckas måste också lärarutbildarna vara med! De äger frågan och måste få syn på varför och hur man ska kunna undervisa med hjälp av IKT samt diskutera innehållsfrågan. Kompetensutveckling, kursutveckling, hjälp med kursplanearbetet mm kan vara ett steg på vägen.
Psykologisk och teknisk support.
Hur ser studenternas och lärarutbildarnas miljö ut? Har man planerat så att undervisning med hjälp av IKT blir en naturlig del i lärarutbildarnas och studenternas vardag? Då lärare undervisar som man blivit undervisad är detta en nyckelfaktor för framtida digital kompetens! Det måste också finnas en didaktisk teknisk support så lärarutbildarna känner att de vågar använda IKT samt någon som visar hur man gör. Psykologisk support, stöttning och hjälp att komma vidare är viktigare än man först insett. Det kan vara en hjälp att hela arbetslag utbildas samtidigt då de sedan finns för varandra. Enstaka experterter behövs men kan inte bära alla lärarutbildare själv. Det håller inte i längden.
Ett projekt kan bidra till en utveckling men för att få en hållbar utveckling måste moment byggas in i det kvalitetsarbete som pågår vid institutionerna. En digital kompetensansvarig kan hjälpa till att upprätthålla detta område och bidra till att ämnets aktualitet hålls vid liv med spets in i framtiden. Drömmen är att vi även får utökade möjligheter att forska i IT och lärande inom ämnesdidaktik, didaktik, specialpedagogik och pedagogik!
Både från lednings- och lärarutbildarhåll behöver vi alltså fundera över:
Student- och lärarutbildarmiljön: Är det idag/i framtiden genomförbart att undervisa med hjälp av IKT som det ser ut vid institutionen?
Stöd: Vilken support får lärarutbildare och studenter idag/i framtiden?
Kursplanearbetet: Finns IKT med?
Kompetensutveckling: Vilken plan finns för att kompetensutveckla lärarutbildarna i IKT? Vilken kompetens ska lärarutbildarna ha? Finns det mål t ex att alla lärarutbildare vid institutionen ska vara digitalt kompetenta om 3 år?
Digital kompetens: Vilken digital kompetens får studenterna vid institutionen idag/i framtiden?
Ansvar: Vem tar ansvar för våra blivande lärares digitala kompetens? Vilka organiserar, planerar och följer upp att digital kompetens blir en del som genomsyrar en modern lärarutbildning?
Sommarhälsningar från en processledare
Inlägg
