I dagarna har Högskoleverket gått hårt fram med lärarutbildningarna. Bra att vi granskas ordentligt och vi gör gärna allt vi kan för att få en så god utbildning som möjligt! Vår rektor Kåre Bremer har svarat på ett bra sätt i sin blogg. Det finns hopp om att få examensrätt inom en snar framtid.
Ändå finns det några saker som oroar mig och det har med kompetens och kunskapssyn att göra. Är det rimligt att tro att det inte finns en enda lärarutbildning i Norrland som klarar av att utbilda lärare? Naturligtvis inte! Alla dessa kompetenta kollegor jag har vid dessa universitet som slitit så hårt för sina studenter! När jag läste igenom alla underlag från Högskoleverket så ställde jag med sorg i hjärtat frågan "Vad är det som händer?"
Personligen tycker jag att det är bra med skärpta krav och jag har ett förslag till höjningen av kompetensen vid universiteten. Varför inte satsa ordentligt, ge riktigt stora anslag, till utbildningsvetenskaplig forskning? Som det är nu kan man diskutera vad som menas med kompetens? Är det verkligen vilken doktorshatt som helst som räknas eller är det personer med gedigen kunskap i utbildningsvetenskap och ämnesdidaktik vi pratar om? Själv känner jag ett hundratal adjunkter som alltid velat disputera men det har inte funnits några ekonomiska förutsättningar vid lärarutbildningen. Det är ett känt faktum att vi haft väldigt lite pengar till doktorander och forskning. Istället för att inte ge examensrätt så borde medel ges till lärarutbildningarnas adjunkter för att de ska få disputera. Då får vi inte en kris gällande tillförseln av nya lärare samt höjer den vetenskapliga kompetensen hos människor som redan brinner för utbildning och undervisning.
Den diffusa gränsen mellan politik och den erfarenhet som finns inom lärarutbildningarna är också ett område som oroar mig. Vad är det som är röstfiske och vilken grund står man på då ropen om ökad kunskap skallar? Ett exempel på detta kan vi läsa mer om när du klickar på den här länken:
http://lararnasnyheter.se/alfa/2010/12/14/skarp-kritik
-mot-bjorklunds-geografi
Många fler exempel som liknar detta finns. Om nu Björklund anser att man ska ta i med hårdhandskarna så finns det ändå en grundläggande klyfta mellan hur man ser på kunskap bland forskare och politiker.
Vi ska granskas och se till att vi utvecklar oss! Om det sedan alltid sker med rop om hur dåliga vi är kan ifrågasättas. Finland tas alltid upp som ett föregångsland men där finns en respekt och tilltro till vad lärare och lärarutbildare gör.
Låt det inte bli lärarkris i en skola som redan har för många obehöriga lärare på fältet, för få psykologer, kuratorer och skolsköterskor på plats.
Våra barn behöver att vi ser till helheten och ser till att utbildade vuxna finns på plats!
söndag 19 december 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)