EDEN - var var lärarutbildarna och studenterna?

Varför var inte lärarutbildarna och studenterna med?

EDEN konferensen 07 avslutades i fredags och på väg därifrån njuter jag av vädret som är lika milt som intresset för konferensen. EDEN – European Distans and E-learning Network håller årliga konferenser kring lärande. I år var alltså konferensen förlagd på Lärarhögskolan.


”EDEN-konferensen – en perfekt plats för utbyte av idéer och erfarenheter” skriver Lärarhögskolan och berättar entusiastiskt om konferensens stora Key note Stephen Heppell, brittisk professor som visar upp sin sida på Face Book där dottern lyckönskar pappa och också frågar efter hjälp med att inreda vinden.

Det är vad EDEN konferensen handlar om berättar Heppell i intervjun (http://www.lhs.se/LHS/Templates/News/Templates/NewsPage____6810.aspx)

Vi måste hjälpa varandra inte dela upp oss i ”vi” och ”dem”, fortsätter han.

Kanske har jag en av mina mer ”bråkiga” dagar för jag är inte alls imponerad av EDEN. För det första saknar jag lärarutbildare. Var är de någonstans? Vi är på Lärarhögskolan och av deltagarförteckningen är endast en bråkdel lärarutbildare. Men de finns i alla fall med. Värre är det med studenterna. De är i stort sett helt osynliga.

I samband med att vi presenterar KK stiftelsens satsning på IT i lärarutbildningen har vi bjudit in några studenter som får ge sin bild av hur de möter IKT i sin lärarutbildning. Det är få deltagare i Workshopen, som har den låååånga titeln "Developing Teachers for the 21C A Swedish large scale investment in teacher education will be presented and discussed, coordinated by the Swedish Knowledge Foundation". Diskussionen som följer är delvis mycket spännande men visst känns frågan om varför lärarutbildarna själva inte finns med relevant.

Studenterna berättar att de egentligen inte alls stöter på IKT på ett systematiskt och integrerat sätt men att de nu, efter att blivit inbjudna till EDEN börjar förstå att det här är ett fält som man sätter stort fokus på. De är rätt förvånade över att man kan organisera en hel konferens kring ett ämnesområde som de inte alls stött på i sin lärarutbildning.
De tycker också att vi borde föra den här dialogen med alla studenter i lärarutbildningarna. De framhåller också att inte alla "unga" är "digital natives".

Ja, jösses! Vi har mycket kvar att göra, tänker jag och känner mig för en stund ännu mer otillräcklig än vanligt!

Lärarutbildarna då… i alla fall de som jobbar på LHS, de är ju alldeles här brevid oss. Vi kan nästa känna lukten av dem. Var är de?

Jodå…de jobbar också på. De har så mycket att göra. Visst är det så – men vad är då meningen med dessa dyra, internationella konferenser? Om inte huvudmålgrupperna deltar i dialogen kan man ju undra hur valid den egentligen är. Vilka utbyter egentligen idéer och åsikter under den här konferensen? Inte tar vi del av studenternas i alla fall.
Jag får en känsla av ett gammalt nätverk med väl byggda klustergrupper som ser stora (personliga) vinster med att träffas under EDEN konferensen. EU pengar är en god växeldragare i sådana här sammanhang.

Jag tänker på forskningen som visar på att ju längre från den ordinarie verksamheten ett "projekt"/"en satsning" befinner sig - desto större chans har det att få finansiering. EDEN är en av alla dessa projektballonger som svävar omkring, högt ovanför den reguljära lärarutbildningen.

Många problem definieras under konferensen och alla är överens om att framtidens skola måste se annorlunda ut. Samtidigt ger man exempel på att inflytelserika personer fortfarande kan ifrågasätta om IKT egentligen hjälper lärandet. En keyotare talar om att "World Bank" är mycket skeptisk till om IKT verkligen stöttar lärandet. VA!!! Har man inte datorer på The World bank"?

Swooosh! Ibland känns det som om vi som jobbar för IKT i skolan – som ser IKT som ett språk, som ett verktyg som en kultur… vi måste skaffa fram ännu bättre ”bevis”…. för att det faktiskt också berör lärandet!!!

Konferenser i alla ära… med prominenta, internationella föreläsare och deltagare som talar om framtidens lärande är säkert bra – för praktikgemenskapens skull. Men om inte målgruppen finns närvarande riskerar praktikgemenskapen att bli så snäv att den blir ointressant för alla som är perifera deltagare och än mer för de som står utanför. Inte undra på då att man kan strunta i IKT och jobba på som vanligt.

Jag efterfrågar målgruppen och framför allt studenterna.

Bjud in dem och se för sjutton till att studenterna kan delta i föreläsningarna helt gratis!

Allt annat är dumt – tänker jag… och känner mig bråkig

Eva Fors